Den moderna stadens snabba befolkningsutveckling sätter fingret på en del problem, som att infrastrukturen blir överlastad och luften ohälsosam när alla människor och varor ska transporteras.
Innovationer för en hållbar mobilitet är därför välkomna, som den eldrivna lastcykeln.
– De senaste åren har försäljningen av cargobikes ökat med cirka 50 procent per år i Europa, säger myFC:s vd Michael Glantz som ser en stor potential för den egna teknologin med mikrobränsleceller i segmentet.
I början av 80-talet började den så kallade Christiania-cykeln bli en del av stadsbilden i Köpenhamn: en trehjulig cykel med en låda för last mellan framhjulen. Den smarta cykeln konstruerades av en entreprenör i staden. Fler tillverkare hakade på, och så småningom satte någon en elmotor på modellen. Den elektrifierade lastcykeln – the cargo bike – var född, en smart och hållbar transportlösning för en modern urbanitet och mobilitet.
Under 2010-talet upptäckte småbarnsföräldrar modellen. De satte ungarna i lastlådan, försedd med säkerhetsbälten, och kunde sedan kvickt och lätt ta sig till skolor och förskolor utan att fastna i bilköer.
Modern mobilitet. Lastcykeln var en smart produkt från början, men med en elmotor på fick den ett betydligt bredare användningsområde och används till allt från att skjutsa barn eller matkassar
till att flytta möbler och annat gods.
Men den eldrivna lastcykeln kan klara fler saker än att skjutsa småbarn. I städerna har allt från leverantörer av mindre gods till hantverkare och flyttfirmor sett fördelen med modellen som är ett exempel på en miljövänlig, hållbar och smart mobilitet för 2020-talet.
Ett företag som intresserat sig för eldrivna lastcyklar är energibolaget Göteborg Energi, som köpt in dem för att testa att använda vid installation av el- och fjärrvärmemätare. Cyklarna används främst när det handlar om uppdrag inom en radie på några kilometer.
Eldrivna lastcyklar är ett segment där myFC ser stora möjligheter för sin teknologi med formbara och skalbara mikrobränsleceller.
– Kombinerar du cyklarnas batteri med bränsleceller och en mindre vätgastank går det att förlänga räckvidden ordentligt, samtidigt som den kontinueliga och optimerade laddningen ger betydligt längre livstid för batterierna, säger Michael Glantz.
Teknologin går att bygga in i ramen på cyklarna, och håller sedan batteriet fulladdat. När vätgasen tar slut går det snabbt att fylla på tanken igen, processen tar bara någon minut i anspråk.
– Vi kan också se att en infrastruktur för försäljning av vätgas i lättviktsbehållare stora som vanliga läskflaskor lätt skulle gå att bygga upp, med försäljning på exempelvis bensinstationer. Det finns redan exempel på det i exempelvis Estland.
Ett land där lastcykeln blivit särskilt populär är Belgien. Där har de en starkare lastcykelmarknad än exempelvis Tyskland, som är ett av de stora tillverkningsländerna för modellerna och som har en mer än sju gånger så stor befolkning.
Bakgrunden är en nationell satsning på elcyklar. Belgarna har även satsat på att göra sina städer mer cykelvänliga, en trend som även syns i grannlandet Frankrikes huvudstad. I Paris har det satsats stora pengar på att bygga upp en bra infrastruktur för cykling. Bland annat har det anlags cykelvägar längs floden Seine som skär genom staden.
En som tidigt såg möjligheterna med lastcykeln är nederländaren Jorrit Kreek. 2009 var han med och grundade cargobike-företaget Urban Arrow Kreek. Till nätbaserade magasinet Bike Europe säger Jorrit Kreek att de i början siktade in sig på barnfamiljer. Men snart såg de fler möjligheter, bland annat inom business-to-business-marknaden och transportföretag som vill kunna jobba mer effektivt och snabbfotat i folktäta miljöer. Enligt Jorrit Kreek kommer den här utvecklingen sannolikt att fortgå.
– I dag lever 70 procent av européerna i städer, och den siffran kommer att fortsätta att stiga de närmaste decennierna, säger han till Bike Europe.
För myFC är softmobility ett prioriterat segment. Företaget ser lastcykeln som ett intressant område där den egna patenterade teknologin med mikrobränsleceller skulle göra stor skillnad.
– Om du tänker dig en flotta av eldrivna lastcyklar som används som leveransfordon, bestyckas de med bränsleceller finns det i teorin möjligheter att nå en driftstid på upp till 99,5 procent och en räckvidd på flera mil, säger Michael Glantz.
Företaget driver redan ett utvecklingsprojekt tillsammans med en global tillverkare av cykelsystem, med fokus på ökad räckvidd och tillgänglighet för elcyklar.
