Amanda Baker är mastersstudenten vid LTU som tog sig an utmaningen att ta fram förslag på hur vi ska kunna mäta ekologisk hållbarhet i byggprojekt på ett mer proaktivt sätt.
Här delar hon och hennes handledare Kajsa Simu med sig av sina insikter om hur proaktiv mätning kan minska byggsektorns negativa klimatpåverkan.
Att mäta ekologisk hållbarhet i byggprojekt är en utmaning som allt fler i branschen ser behovet av att ta itu med. Amanda Baker, masterstudent vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), har i sitt examensarbete undersökt hur proaktiva mätetal kan stödja hållbarhetsarbetet i byggsektorn.
– Jag blev överraskad över att byggsektorn saknade en standard för att mäta aktiviteter och beteenden i byggprojekt. Det är ju dessa aktiviteter som påverkar framgången för klimatpåverkan, ekonomi och säkerhet, säger hon.
Hennes handledare, Kajsa Simu, adjungerad lektor vid LTU, beskriver tankarna bakom projektet och hur det föddes.
Det var när hon och hennes kollegor utvärderade PQi, en molntjänst för utvärdering av kvalitet och utfall i byggprojekt, som de märkte att det till stor del saknades frågor som adresserar klimat- och miljöaspekter. Det blev det startskottet.
– Vi diskuterar ofta hållbarhetsfrågan i våra arbetsgrupper. Men när vi gick igenom frågorna i PQi-enkäten såg vi att det till stor del saknas frågor inom området klimat och miljö. Där väcktes idén: Är det möjligt att hitta proaktiva mått som ger en indikation på ett projekts förmåga att jobba med ekologisk hållbarhet? Är det ens möjligt?, säger hon.
Examensarbetet som utförts av Amanda Baker blev en plattform för att testa och utveckla sådana mätetal. I ett samtal med Binosight, ett företag som tillsammans med LTH står bakom PQi, delar hon och Kajsa Simu med sig av sina insikter.
Varför är proaktiv mätning av ekologisk hållbarhet i byggprojekt viktigt att utforska?
Kajsa Simu, lektor och Amanda Baker, student vid LTU.
– Branschen har en färdplan för fossilfri bygg– och anläggningssektor. Och vi jobbar mot en fossilfri bransch för att klara klimatutmaningarna överhuvudtaget. Det, i kombination med att vi inte är speciellt duktiga på att mäta ekologisk hållbarhet, gör det till en angelägen fråga. Vi måste bli mer proaktiva och mäta hur vi styr de aktiviteter som påverkar resultaten. Det kommer leda till minskning av t ex koldioxidutsläppet. Och det måste vi hjälpa företag med, säger Kajsa Simu.
Amanda Baker instämmer:
– Genom att utveckla och introducera proaktiva mätetal för ekologisk hållbarhet skapas bättre verktyg för att analysera och identifiera de aktiviteter och beteenden som har störst påverkan på miljön. Detta möjliggör att branschen får standardiserade sätt att mäta denna påverkan från byggprojekt, vilket gör det lättare att jämföra projekt och identifiera förbättringsområden, säger hon.
Vilka insikter har du nått och vilka viktiga slutsatser kan vi dra av ditt examensarbete?
– Bygg- och fastighetssektorn har en stor negativ inverkan på ekologisk hållbarhet genom utsläpp av växthusgaser, energianvändning och avfall. En slutsatser från mitt examensarbete är att projektledningen behöver ta ansvar för att hållbarhetsfrågor integreras redan från tidiga skeden i ett byggprojekt. Det är också viktigt att alla intressenter jobbar aktivt och kontinuerligt med hållbarhetsfrågorna samt att cirkulär ekonomi blir en central strategi för att minska negativa miljöpåverkan. Dessa områden är mycket relevanta att mäta och följa upp i byggprojekt.
– Det innebär att vi bland annat behöver mäta intressenters delaktighet, olika parters medvetenhet om ekologisk hållbarhet, kommunikation och erfarenhetsåterföring. Konkreta saker att mäta gällande den cirkulära ekonomin är exempelvis effektiv avfallshantering, resurseffektivitet samt maximering av återbruk och återvinning.
Från ditt personliga perspektiv, var det något som överraskade under arbetets gång?
– Jag blev överraskad av att byggsektorn idag saknar en standard för hur man skall mäta aktiviteter och beteenden i byggprojekt.
– Det var även intressant att se hur det i fokusgruppsdiskussionerna lades mycket fokus på medvetenheten kring ekologisk hållbarhet – vikten av att ”alla är med på banan”. Och att de mer specifika klimat- och miljöfrågor behöver diskuteras redan i början av projekteringen och sedan följas upp i projektet med mätningar.
Slutligen, vad hoppas du att branschen eller forskningsvärlden gör härnäst baserat på dina resultat?
– Det hade varit kul att se de framtagna proaktiva mätetalen anpassas och användas i verkliga projekt. Jag hoppas också se ett ännu starkare samarbete mellan branschen och forskningsvärlden fortsättningsvis. Min studie är bara ett steg på vägen, men om fler aktörer bidrar med forskning och testar nya idéer kan vi tillsammans skapa en byggbransch som är bättre rustad för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar.
Binosight leder utvecklingen av PQi – världens första automatiserade molntjänst för kvalitetsmätning av byggprojekt. Utvecklingen sker i samverkan med branschorganisationen Byggherrarna och forskare vid Luleå tekniska universitet. Målet är att etablera PQi som branschstandard för projektkvalitet, på en internationell marknad.
