Den sjuttonde oktober valdes Ulf Kristersson (M) till ny statsminister och dagen efter presenterades en ny regering.
Kristdemokraternas Ebba Bush är i denna ny energiminster tillika näringsminister.
Vad kan vi vänta oss för energipolitik framöver och vilka energifrågor kommer att vara prioriterade?
Läget är komplicerat och tufft för svenska företag och hushåll. Med prisområde 4 i spets är priset för en kilowattimme en svår utmaning för både privatpersoner och företag. Orsakerna är flera och svåra att lösa på kort tid.
Volymen el som produceras under ett i riket är fullt tillräcklig för vårt behov men eftersom elen är en ögonblicksvara kan det uppstå tillfällen då effekten i vårt elnät inte lever upp till behovet. Man kan föreställa sig att detta kan ske kalla dagar med låg vind som då inte genererar tillräckligt med el. Sannolikt kommer vi erfara detta under vintermånaderna. Priset kommer vara högt och det blir då dyrt att använda el. Vi backar upp elbehovet med att återgå till fossila energikällor. I Karlshamn bränns olja och i Malmö förväntas Helenholmsverket få förbränna fossilt om temperaturkurvan når en viss punkt. Effektbrist måste undvikas eftersom viktiga samhållsfunktioner riskeras.
På kort sikt handlar det om att gaspriset i europa behöver komma ner. Det höga priset på gas är en konsekvens av kriget i Ukraina. Överföringskapaciteten av el från norra Sverige (SE1 och 2), där vi har omfattande produktion, är inte tillräcklig. Den är inte skapad för den nya vindenergin utan mer för kärnkraft som vi monterat ner de senaste åren.
Busch kommer med den nya klimat- och miljöministern Romina Poutmokhtari leda klimat- och näringslivsdepartementet.
Den nya regeringen avser storsatsa på kärnkraft och det är statliga Vattenfall som givets täten. I det så kallade Tidö-avtalet fanns naturligtvis energi på dagordningen. Det var uppenbart att ambitionen var stor för att ändra förutsättningarna för kärnkraften.
– Vi ska återföra Sverige till den kärnkraftsvänliga energipolitik som historiskt gett oss Europas renaste och billigaste el, sa energiminster Busch då hon redogjorde för energi- och klimatdelarna under en presskonferens i samband med att den nya politiken presenterades.
Med statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i kärnkraft där villkoren är mer generösa än dagens system. Bland annat vill man införa nya regler som förhindrar politisk nedstängning av kärnkraft. Dessutom ska en utredning tillsättas för att se vad som krävs för att återstarta Ringhals 1 och 2.
Man vill också att miljöbalken ska ändras så att företag kan bygga reaktorer på andra platser än idag. Att bygga fler än tio reaktorer, vilket är gräns idag ska också rivas upp.
Genom breddning gällande styrning av myndigheter och statliga verk inom energisektorn ska kärnkraften sättas i fokus. Vattenfall ska få i uppgift i att genast börja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser där styrningen av bolaget ska syfta till att stödja den nya inriktningen. Bolaget ska bli ledande i uppbyggnaden av fossilfri elproduktion med direktiv om upphandling av ny kärnkraft.
Förändringen som den nya inriktningen innebär kommer också påverka Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. Energimyndigheten ska förändras för att stödja omställningen till fossilfria källor, naturligtvis innehållande kärnkraft medan Svenska kraftnät kommer få bland annat få uppgiften att upphandla planerbar elproduktion. Målet är att myndigheten ska ha en samlad strategi där kärnenergi kan inkluderas.
Andra energikällor kan också förvänta sig förändring. Bland annat kommer inte havsbaserad vindkraft få subventionerade anslutningar. På så vis kommer vindkraftsbolagen själva få stå för denna nota, precis som alla andra kraftslag, något som Åsa Pettersson (VD, Energiföretagen) är skeptisk mot:
– Vi behöver öka elproduktionen här och nu och vindkraften är det kraftslag vi ser kan realiseras på kortast tid. Vår grundsyn är teknikneutral spelregler, men att nu ta bort den slopade anslutningsavgiften för havsbaserad vind innebär en ryckighet och oförutsägbarhet för aktörer i branschen, säger Åsa Pettersson som betonar vikten av ett brett parlamentariskt underlag för energipolitiken så att branschen får stabila spelregler för sina investeringar.
Vattenkraften kommer få ett nytt regelverk gällande omprövning av miljövillkor.
Kraftvärmeskatten och avfallsförbränningskatten, de som avser fjärr- och kraftvärme kommer att ses över. Detta gäller även bioolja.
Vallöftet om högkostnadsskydd ska infrias. Det sker snarast möjligt och det kommer handla om en retroaktiv ersättning. Det är SE3 och SE4 som kommer att få ta del av stödet och det är också dessa områden som drabbats av höga dygnsmedelpriser. Modellen bygger på att jämföra medelpriset över period med ett nationellt referenspris. Ersättningen sker i efterhand vilket medför en utmaning för hushåll som saknar likviditet att ”låna ut” till ersättningen landar.
Uppenbart är att den nya regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna driver kärnkraftslinjen hårt den kommande mandatperioden. Frågan är vilka effekter de hinner åstadkomma inom fyra år?
