Strandskydd: En balansgång mellan äganderätt och miljö

Strandskyddet ska skydda miljön och säkra allas tillgång till en strandnära miljö. Men många fastighetsägare anser att reglerna gör intrång i deras äganderätt. Juristen Gierdre Jirvell vill se en bättre balans.

”Det är viktigt att den svenska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen respekterar äganderätten, såsom den stadgas i Europakonventionen,”säger hon.

Det svenska strandskyddet är unikt och ger allmänheten tillgång till strandnära miljöer. Men det har också kritiserats för att skapa en obalans mellan äganderätt och miljöintressen.

”Strandskyddet är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och trygga allmänhetens tillgång till stränderna, men hur det tillämpas i praktiken är en annan sak,” säger rättsexperten Giedre Jirvell i ett pressmeddelande.

Hon har arbetat med strandskyddsärenden i snart tjugo år. I flera uppmärksammade fall i bland annat Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, har hon lyft fastighetsägarnas perspektiv och utmanat reglernas tillämpning. Dispens från skyddet har i många av fallen beviljats och förelägganden om utrivning upphävts.

Hon menar att såväl lagstiftningen som dess tillämpning behöver reformeras.

”Dispensprövningen är ofta både oproportionerlig och tar inte tillräcklig hänsyn till markens historiska ianspråktagande, särskilt i områden där det varken finns känsliga arter eller speciella rekreationsvärden,” säger hon.

Fastighetsägarnas situation: Mellan lagens krav och egna rättigheter

Strandskyddet infördes som ett skydd mot privatisering av stränderna och för att skydda känsliga ekosystem. Med sin grund i Miljöbalken sträcker sig skyddet generellt 100 meter från strandlinjen men kan utökas till 300 meter, vilket har gjorts i många kommuner runt om i landet.

Att söka dispens inom strandskyddade områden kan vara en tuff och tidskrävande rättsprocess.

”Det finns en utbredd känsla bland berörda fastighetsägare av att systemet kör över markägarnas rättigheter,” menar Jirvell.

Många fastighetsägare upplever att deras rättigheter åsidosätts av ett regelverk som inte tar hänsyn till markens faktiska förutsättningar eller värde.

Strandskyddets framtid i en föränderlig miljö

Klimatförändringarna skapar ett nytt tryck på Sveriges kust- och strandområden, där havsnivåer stiger och erosion hotar både natur och kustsamhällen. Miljöorganisationer pekar på vikten av att skydda stränder för att bibehålla naturvärden och förhindra oreglerad exploatering.

Men enligt Jirvell behöver lagstiftningen bättre balansera miljöskyddet med fastighetsägares rättigheter.

”Vi behöver en modell som är anpassad till varje områdes unika förutsättningar. Det skulle skapa en mer rättvis och effektiv lagstiftning,” säger hon.

Mot en mer rättssäker och nyanserad lösning

Jirvell menar att lösningen på problemet innebär en mer differentierad och förutsägbar lagstiftning, där regler anpassas utifrån områdets naturvärden och samhällsnytta.

”För att skapa rättvisa och öka förutsägbarheten i processen behöver vi ett system som definierar tydliga förutsättningar för dispens och tillämpning. Det skulle minska osäkerheten och skapa en hållbar lösning både för miljön och för fastighetsägarna.”

Hon framhåller att ett mer flexibelt strandskydd skulle kunna erbjuda starkare skydd där det verkligen behövs, medan områden utan betydande naturvärden ges större frihet.

”Strandskyddet måste anpassas för att vara både miljöeffektivt och rättssäkert,” avslutar Jirvell.

Expertjuristens råd: Misstag att undvika vid ansökan om strandskyddsdispens

1. Att vänta med att anlita juridisk hjälp

Ett frekvent misstag är att kontakta en jurist först när processen redan har gått snett. Ett tidigt juridiskt råd kan ofta förändra hela situationen. Genom att rådgöra med en specialist redan innan ansökan skickas in, går det att undvika riskabla vägar och hantera potentiella hinder redan från start.

2. Att anlita en jurist utan relevant erfarenhet

Strandskyddsfrågor är komplexa och kräver expertis som sträcker sig bortom vanliga bygglovsärenden. Det är avgörande att välja en jurist med dokumenterad erfarenhet och gedigen kunskap om miljöbalkens bestämmelser kring strandskydd.

3. Att lockas av falsk marknadsföring

Ett farligt misstag är att förlita sig på en jurist eller en advokat, vars marknadsföring inte motsvarar deras verkliga kompetens. Fråga alltid om hur många strandskyddsärenden juristen eller advokaten faktiskt har drivit, vilka instanser de har arbetat i och vilka resultat de har uppnått. Det kan spara både tid och pengar i långa loppet.

4. Att söka hjälp – men för sent

Att söka juridisk hjälp i sista stund begränsar ofta juristens möjligheter att påverka beslutet. För att undvika negativa beslut är det avgörande att få in juridisk hjälp så tidigt som möjligt i processen.

5. Att underskatta strandskyddets komplexitet

Strandskyddet omfattar mer än bara enkla regler och riktlinjer och är ett område som ofta ändras, där nya domar och beslut ständigt tillkommer. Att underskatta denna komplexitet kan leda till kostsamma misstag, inklusive rättsliga processer och krav på att återställa olovligt utförda åtgärder.