Det globala genomsnittsutsläppen bör vara högst 1 ton per person och år 2050. I Sverige ligger vi på 8 ton per person och år. Och nästan alla utsläpp kan kopplas till vår överkonsumtion av varor och tjänster.
Som en tankeställare under “Black Week” bjuder Naturvårdsverket på fakta och statistik.
Konsumtion av varor och tjänster utgör en viktig bas i samhället, men det finns också baksidor, som ökad miljö– och klimatpåverkan och ökade avfallsmängder. Konsumtionen i Sverige har ökat markant över tid och eskalerat under den senaste tioårsperioden. Mellan 2012 och 2022 ökade privakonsumtionen med hela 23 procent och materialkonsumtionen totalt har ökat med 25 procent sedan 2010.
Fyra jordklot skulle behövas om alla levde som i Sverige.
Under Black Week och den kommande julhandeln slår konsumtionen rekord. För att mana till eftertanke bjuder Naturvårdsverket på statisk om vad vi faktiskt konsumerar.
Textilkonsumtion per person
Nettoinflödet (import minus export) av nya textilier per person till Sverige ökade under åren 2000-2008 med 35 procent.
Därefter har konsumtionen årligen oftast legat kring 13-14 kilo textil per person och år för att, efter en tillfällig nedgång under pandemin, öka till över 15 kilo.
Men 2023 minskade nettoinflödet av textil kraftigt till 11,4 kilo per person. Den här gången är det hög inflation och höga låneräntor som är orsaken. Nettoinflödet av textilier per person var till och med lägre än i början av pandemin och nere på nivåer vi inte sett sedan början av 2000-talet.
Mellan 2022 och 2023 minskade textilkonsumtionen med 3,8 kg per person, vilket motsvarar en nedgång på 25 procent. Nedgången sker i samtliga typer av textilier.
Materialkonsumtion
År 2022 konsumerades totalt 258 miljoner ton material i Sverige, vilket innebär att materialkonsumtionen ökat med runt 25 procent sedan år 2010. Utslaget per person så motsvarar materialkonsumtionen cirka 24,6 ton per person och år, vilket är 11 ton mer än EU-genomsnittet (2022).
90 procent av förlusten av biologisk mångfald globalt beror på utvinning och bearbetning av naturresurser. Användningen av naturresurser har ökat nära fyra gånger under de senaste 50 åren. Och det fortsätter att öka. Om inget görs innebär en fortsatt ökning en katastrof för planeten enligt FN:s internationella resurspanel (IRP).
Även i Sverige utvinns varje år stora mängder naturresurser från den svenska naturen. Resurser som antingen används inom landet eller går på export.
Sverige importerar även stora mängder material och varor varje år. Importen består av såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råvaror, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.
Den totala materialkonsumtionen i Sverige fortsätter att öka per person från redan höga nivåer vid en internationell jämförelse.
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är ett kraftfullt verktyg i omställningen till ett resurseffektivt samhälle och kan bidra till att vi når våra miljö- och klimatmål.
I en cirkulär ekonomi används saker och ting så länge som möjligt. När de går sönder lagas de, görs om till något annat eller återvinns. Att gå mot en cirkulär ekonomi är nödvändigt eftersom vår konsumtion och produktion har utvecklats på ett sätt som inte är hållbart. Användningen av naturresurser ökar ständigt och har mångdubblats i världen under de senaste femtio åren. Utvinning och produktion av material, bränsle och livsmedel står för stora utsläpp av växthusgaser och är även en viktig orsak till förlust av biologisk mångfald och ohållbar användning av vatten.
Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och begränsa klimat- och miljöpåverkan.
Naturvårdsverket är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen,med cirka 750 medarbetare på kontoren i Stockholm och i Östersund. Uppdraget är att driva och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra.
