För drygt tre år sedan självantände ett av skrotupplagen på återvinningsföretaget Kuusakoski.
Externa experter togs in för att göra riskbedömningar och åtgärder följde de förslag som framkom, med de kravställda förbättringarna som följd.
Nu har kontraktet förlängts och Kuusakoski blir kvar i Gävle Hamn.
Exempel på de åtgärder som gjorts är investeringen i den självsläckningsanläggning utrustad med värmekameror som kommer vara på plats 2020, mottagningsrutiner för att kunna identifiera riskmaterial direkt, och bemanning dygnet runt alla dagar i veckan.
Pär Johnsson, Platschef Kuusakoski berättar om invsteringar och förbättringar på plats i Gävle hamn
”Vi är väldigt glada över att vara kvar i Gävle Hamn. Hamnen har ett mycket bra logistikläge med närhet till både väg, järnväg och sjötrafik. Förvarar man skrot så finns också alltid en överhängande risk för inbrott.
Gävle Hamn är inhägnat och med övervakning dygnet runt, vilket även det är gynnsamt för vår verksamhet”, säger Pär Jonsson som är platschef på Kuusakoski Gävle.
Pär har varit platschef i två år och dessförinnan produktionsledare i sex år.
”Vi har ett bra team i Gävle. Och i min roll är man delaktig både på skruv- och mutternivå såväl som vid upphandling av miljonkontrakt. Det har också varit spännande att följa företagets utveckling sedan jag började”.
Företaget Kuusakoski är specialiserade på hantering av metallskrot. Terminalen i Gävle, som funnits sedan 2004, är specialister på specifikt rostfritt, då de alltid haft den kompetensen inhouse och många andra terminaler skickar sitt rostfria stål för hantering till Gävle.
Från början var det få anställda och man hanterade mycket av sorteringen manuellt. Man beslutade sedan att 2010 investera i en klippmaskin för ungefär 15 miljoner kronor, som klipper skroten på ett mycket effektivt sätt. Vissa saker, till exempel hela släp eller stora traverser/järnbalkar behöver fortfarande skäras manuellt med gasbrännare som man gjorde med allt skrotet från början. 2-3 man jobbar manuellt varje dag med den uppgiften.
Två år senare, 2012, investerade och installerade man i en fragmenteringsanläggning för runt 60 miljoner kronor. Fraggen som den kallas, klarar av att krossa mer svårsorterat skrot, som till exempel en barnvagn. Med hjälp av magneter, vindsikt och induktion separeras skroten och krossas till knytnävsstorlek för att sedan sprutas ut i olika högar, redo att säljas vidare till återanvändning.
Pär Jonsson anställdes i samband med att fraggen installerades och fler anställdes i samma veva. För att driva fragmneteringsanläggningen behövs en som ansvarar för flödet in, dvs lastar materialet och sedan en som lyfter bort det när det gått genom maskinen. Dessutom behövs en som kör själva krossen och har koll på att allt fortlöper samt en kvalitetskontrollant.
Från fyra anställda när Kuusakoski etablerade sig i Gävle, är man idag, tack vare de nya anläggningarna, ungefär 25 personer som arbetar på terminalen. Terminalen i Gävle omsätter cirka 100 000 ton skrot/år.
Det skrot som Fragmenteringsanläggningen inte klarar att sortera tas vidare till Finderanläggningen. Finderanläggningen kan sortera mer detaljerat på finare skrot, genom en annan typ av känsligare sensorer. Här sorteras tunnare material som är metallhaltigt, kopparkablar etc.
Den sista maskinen som är del av Kuusakoskimaskineriet i Gävle, är spånbricketteraren och den gör precis vad den heter. Den gör bricketter av spån, genom stora hydrauliska pressar. Spånet kommer in i lass från kunder som till exempel jobbar med metallsvarvar eller fräsar. Man bricketterar spånet, dvs pressar det samman till klumpar i form av cylindrar på ungefär 10 kg styck. Detta sparar utrymme och brinner även långsammare då man återanvänder det i stålverken. Dessutom pressas också skärvätskan ut som man vill bli av med. Skärvätska används för att kyla när man skär metallen och den absorberas sedan av spånet.
Kuusakoski är ett finskt företag som finns i 8 olika länder, med ca 2500 anställda sammanlagt. I hela världen har sortering och återvinning gått starkt framåt. Kina är ett exempel på en stor maktspelare i världen som legat i topp med mängden brutet järnmalm och framställningen av stål. I dag tittar landet på att dra ner på framställningen och öka återvinningen av stål markant. I Sverige ligger utvecklingen att hantera återvunnet material längre fram och Kuusakoski är en del i den utvecklingen.
”Vi måste alla ta ansvar för att kunna nå våra klimatmål och det känns roligt att arbeta för ett företag som är en del i det” avslutar Pär Jonsson.
