Igår, den 15 mars är Internationella Konsumentdagen och årets tema är “Hållbar Konsument”. Vi tycker att ordet “konsument” är passé. Därför lanserar vi nu det nya ordet “cirkulent” – framtidens konsument. Det räcker inte längre att vara hållbara konsumenter, vi måste bli cirkulenter!
Konsument vs. Cirkulent:
- Ägare av prylar/Användare av prylar
- Mycket prylsvinn/Inget prylsvinn
- Högt klimatavtryck/Lågt klimatavtryck
- Värderar Kvantitet/Värderar Kvalitet
- Impulsköp/Genomtänkta köp
- Begärstyrd/Behovstyrd
DET CIRKULÄRA ÄR REDAN HÄR
Vi saknar inte inspiration, inte heller kunskap. Enligt en undersökning gjord av Naturvårdsverket har de flesta svenskar koll på att, och hur, våra vanor påverkar klimatet. Nu är det hög tid – i sista timmen – att gamla vanor byts ut mot nya, hållbara. Att bli en cirkulent är inte bara nödvändigt, det är enkelt. Bryter vi ned det handlar det om att göra till vana att låna, byta, hyra, dela, laga och återbruka istället för att köpa nytt.
SÅ HÄR BLIR DU EN CIRKULENT:
- Dela med dig
Hjälps vi åt att göra våra prylar tillgängliga för andra, antingen genom försäljning eller genom uthyrning och utlåning, så ger vi våra medmänniskor bra alternativ till att köpa nytt. Så rensa ut hemma och ge dina prylar en andra chans. Utgå från behovet! Behöver du en borrmaskin, eller behöver du ett hål borrat? - Ta hand om dina prylar
För att våra prylar ska hålla länge krävs det att vi tar hand om dem. En pryl som har en lång livslängd kan fylla många människors behov och minskar behovet av att producera nya prylar. Du äger inte en pryl – du tar hand om den åt nästa användare. - Reparera mera
Laga dina saker istället för att slänga och köpa nytt. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att reparera sina saker. - Välj kvalitet
Om du behöver köpa en ny pryl, köp en pryl av ordentlig kvalitet som är producerad på ett miljövänligt och etiskt sätt. Gör prylen tillgänglig för andra, så att människor i din närhet kan dela den – istället för att köpa en till, likadan. - Köp inte nytt – återbruka
Överväg alternativ till att köpa nytt när du behöver något. Har någon vän det jag behöver, finns det att hyra någonstans eller kan jag köpa det begagnat? Det finns flera företag som jobbar med att upcycla och göra återbrukade prylar av material som annars skulle slängts. - Återvinn
Har du prylar som inte går att laga, sälja eller hyra ut? Återvinn dem! En återvunnen pryl är mycket bättre än en pryl som ligger och samlar damm, eftersom nya prylar då kan produceras av återvunnet material. Detta är det sista steget och något vi ska sträva efter först när en pryl inte längre går att återanvända eller laga längre.
VARFÖR MÅSTE VI BLI CIRKULENTER?
Utsläppen från ny-konsumtion och prylhets är gigantisk. Klädindustrin står för dubbelt så höga utsläpp som flyget. Samtidigt använder vi våra plagg allt kortare tid innan de slängs. Vi köper 14 kilo nya textiler varje år, men plaggen används i snitt bara 7 gånger. Enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet skapar en nytillverkad mobiltelefon 86 kilo avfall innan den ens nått konsumenten. Mobilen används i snitt bara i 2 år innan den byts ut till en sprillans ny, och 6 av 10 svenskar köper ny mobil trots att den gamla funkar. Forskningen visar tydligt att det finns stora miljövinster med att producera mer hållbara produkter. Men framförallt är det avgörande att vi köper färre men bättre prylar och att vi faktiskt använder de grejer vi redan har – längre. Helt enkelt: att vi blir av med det onödiga prylsvinnet.
Efterfrågan på hållbara produkter ökar – särskilt bland yngre konsumenter. En nordisk studie fann att åldersgruppen 20-29 år har högst kännedom om cirkulär ekonomi och är de som är mest benägna att stötta cirkulära företag. Framtidens konsumenter kommer att vara cirkulenter. Och cirkulära produkter och tjänster är framtiden. Inget snack om saken. Musik- och filmindustrin har redan gått från att producera, frakta och sälja mängder med CD- och DVD-skivor till att nu erbjuda streamingtjänster genom ett enkelt knapptryck – tack vare internet. Vad blir nästa cirkulära revolution?
EN NY SYN PÅ PRYLAR OCH ÄGANDE
Cirkulär konsumtion innebär inga växande sophögar och uppeldade resurser. Cirkulenten hyr produkter vid behov, köper återbrukade varor och lagar det som är trasigt. Fördelarna är enorma. Den cirkulära ekonomin beräknas frigöra upp till 1 800 miljarder euro på den europeiska marknaden. Låt oss sätta detta i perspektiv: EUs totala budget för 2019 var 165 miljarder euro. Bara i Sverige slängs varor och material för mer än 40 miljarder kronor varje år – varor som skulle kunna återbrukas. Och den svenska konsumenten lägger ynka 60 kronor på renovering av hemelektronik, datorer, möbler, skor och hushållsapparater per år . Det är tydligt att en beteendeförändring mot en cirkulär konsumtion behövs.
Mycket av det vi slänger hamnar i hushållssoporna – saker som hade kunnat sorteras och återvinnas. Medelsvensken slänger 466 kilo sopor per år. Känslan är att prylarna försvinner när vi använt klart och slänger dem. Men så är det förstås inte. Någonstans hamnar de, och även om mycket återvinns går det åt både energi och resurser att återvinna. Varför uppfinna hjulet på nytt, när vi kan använda det första om och om igen? Det är dags att vi går ifrån att vara konsumenter, till att bli cirkulenter. Nu.
Psst! Glöm inte att följa hashtaggen #cirkulent i sociala medier för att hänga med och bli inspirerad av andra cirkulenter!
Undertecknare:
Alexandra Davidsson, generalsekreterare, Medveten Konsumtion
Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig, Blocket
Anna Villén, kommunikatör, Sysav
Ola Degerfors, VD, Hygglo
Henning Gillberg, grundare, Repamera
Olivia Rothschild, medgrundare, Hyber
Gustav Wessman, marknadschef, Sellpy
Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh, grundare av Klimatklubben
Pierre Norberg, sälj & marknadschef, Tradera
Liv Fjellander, IVL Svenska Miljöinsitutet
Emma Östlund, hållbarhetschef, ETTELVA arkitekter