De 37 lärosäten runt om i Sverige som undertecknat Klimatramverket får pris för sitt systematiska arbete med att driva klimatomställningen och samtidigt minska de egna utsläppen. Bakom priset står organisationen International Sustainable Campus Network, ISCN.
– Det är ett är erkännande att vi är på rätt spår. Det är också en påminnelse om klimatkrisens betydelse och att vi måste arbeta med den både långsiktigt och med skyndsamhet, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling på KTH.
– Ja, det är egentligen ganska otroligt hur ett samtal mellan några kaffekoppar i november 2018 kunde leda dels till en så fin uppslutning bland de svenska lärosätena, dels till internationell uppmärksamhet i form av det här priset, säger Fredrik Hörstedt vicerektor för nyttiggörande på Chalmers.
I förklaringen till varför Klimatramverket får priset, Whole Systems Approach Award, står bland annat att det är ett enastående exempel på hur man kan ta ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling inom högre utbildning. Juryn betonar också vilket stort bidrag till en hållbar samhällsutveckling sektorn ger genom detta samarbete.
Vilken betydelse har priset för att liknande samarbeten ska sprida sig internationellt?
– Vi hoppas såklart att detta ska vara en inspiration även för andra. Genom våra internationella nätverk finns ju också möjligheten att lyfta det i olika sammanhang, säger Göran Finnveden. Klimatramverket skapades på initiativ av KTH och Chalmers, lanserades i slutet av juni 2019 och har undertecknats av rektorerna för vart och ett av de 37 lärosäten som ingår. Tanken är att Klimatramverket ska genomsyra
Universitetens hela verksamhet och de universitet och högskolor som ingår ska bland annat:
- Forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem.
- Utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.
- Utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar.
- Sprida den kunskap som man tar fram.
- Ta fram en konkret klimatstrategi för den egna verksamheten med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030.
Vad är nästa steg?
– Att se hur sammanhang och överhörning kan skapas kring lärosätenas klimatstrategiska arbete som stimulerar till utbyte, lärande och spridning av goda exempel. Det har Sveriges universitet och högskoleförbund, SUHF, initierat, säger Fredrik Hörstedt.
