Idag finns nya möjligheter att lyfta hållbarhetsarbetet genom en mer genomgripande och detaljerad finansiell rapportering av hur verksamheten belastar miljö och klimat.
I detta arbete är det ekonomiavdelningen och ekonomichefen som spelar en avgörande roll.
Laerdal Medical visar vägen framåt på området. Där har man använt miljödata från europeiska Exiobase för att ta fram klimatpåverkan för samtliga företagets kostnader. Detta genom att matcha de värden som fastställts i miljödatabasen med uppgifter i de egna finansiella systemen. Allt från åtgång av plaster i produktionen till resor och andra tjänster får nu värden på sin miljöpåverkan. Exiobase är ett EU-finansierat samarbete mellan ett flertal universitet och forskningsinstitut och tillhandahåller dataset med olika värden på miljöpåverkan beroende på i vilket land olika varor och tjänster förbrukas. Det har betydelse för Laerdal Medical som finns på många geografiska områden. Emissionsvärdena i Exiobase beräknas för varje år, data för 2021 gäller bara just 2021, något som ytterligare ökar precisionen och jämförbarheten över tid.
Genom det här nya sättet att hållbarhetsrapportera kan företag nu simulera hur ett affärsbeslut slår på miljön. Här blir det riktigt intressant för nu kan ledningen göra en avvägning mellan affärsmål och miljöpåverkan. Det kan låta cyniskt, men idag sker ju dessa beslut utan validerade data och blir i stället godtyckliga. Med validerade data går det att sätta tydliga och trovärdiga mål för miljöpåverkan och analysera vilka åtgärder som kan minska denna och samtidigt skapa goda företagsekonomiska resultat. Detta både på en företagsövergripande nivå, total carbon footprint, och för enskilda produkter, tjänster och affärsenheter. Därmed åstadkoms en framåtblickande uppföljning ur ett hållbarhetsperspektiv och det med data som är av intresse för i princip alla i företaget och även utanför.
Jakob Hartzell på Board international
För Laerdal Medical tog det strax under sex månader att implementera det nya arbetssättet. Merparten gick åt till interna diskussioner, vilket jag tror är rätt väg att gå för att en förändring av detta slag ska få genomslag i organisationen.
Alternativet till en hållbarhetsrapportering byggd på finansiell matchning av data är att utföra egna beräkningar av företagets miljöbelastning. Detta tar garanterat tar längre tid och ger inte ett bättre resultat, samtidigt som man då går miste om möjligheten att simulera olika resultat och skapa avancerade beslutsunderlag. Det ger också en annan trovärdighet att arbeta med extern data från Exiobase som underlag.
Genom att få in och matcha miljödata i företagets affärssystem och finansiella beslutsstöd uppgraderas hela ekonomifunktionens betydelse i företagets hållbarhetsarbete. Med en knapptryckning kan alla få en bild av hur olika delar av företaget, såväl som hela koncernen, påverkar klimatet. Detta möjliggör helt nya diskussioner och medger även en framåtsyftande planering av hur företaget kan minska sitt ekologiska avtryck.
För precis som i andra avseenden gäller följande även för miljö- och klimatarbetet: det är det som mäts som i slutänden också blir av. Jag tror verkligen att alla vill bidra till att minska miljöpåverkan så när man kan visa effekten på lägsta nivå på det här sätter kommer motivationen att öka.
