Hur kan krav på en mer hållbar beskattning komma att se ut i en ny skattereform?
Om regeringen går vidare och tillgodoser önskemålen om en sådan, hel eller i delar.
En liten föraning gavs på en konferens som nyligen arrangerades av Accountancy Europe, med deltagande på högsta nivå i Bryssel, Sustainable tax system: towards a green future.
Bland deltagarna fanns bland andra ordföranden i EU-parlamentets skattegrupp holländaren Paul Tang och chefen för EU-kommissionens skatteavdelning, fransmannen Benjamin Angel.
Hållbarhet och ESG är på allas läppar i dessa dagar, även inom skatt. Särskilt i Bryssel. Skatter ses som ”powerfull tools to save the planet”, som Accountancy Europes generalsekreterare uttryckte sig när han introducerade ämnet.
Ökat tryck från investerare
Uppfattningen inom FAR är att det främst är de större internationella koncernerna som känner ett ökande tryck från investerare och konsumenter att öppet redovisa skattepolicyer och synen på skatter och agerande på olika regionala marknader. Nya lagkrav finns i flertalet länder i form av land-för-land-rapportering av skatter. I Sverige förbereds nu införandet av en offentlig redovisning av större bolags betalda skatter. Denna kommer sannolikt att i viss mån avvika från den rapport som i dag ska lämnas till Skatteverket, vilken ju inte är publik, för att företag inte ska behöva röja affärsmässiga konkurrensförhållanden kring investeringar. FAR har varit representerat i utredningen och även lämnat synpunkter i remissvar på förslaget.
Hur byggs ett hållbart skattesystem?
Men åter till den skattepolitik som nu påverkar hela revisions- och rådgivningsbranschen och dess kunder. En vidare och större fråga än landrapporteringen som diskuteras mer inom EU än i Sverige är hur EU ska främja och bygga upp ett hållbart skattesystem. Hållbarhet är en term som samlar allt och alla, så även inom skatt. Just nu syresätts frågan av diskussionen kring FN:s klimatmål, som länder förbundit sig till.
Revisions- och rådgivningsbranschen startade mot den bakgrunden ett skatteprojekt för att visa civilsamhälle, politiken och NGO:s att branschen på allvar adresserar frågan, vill ligga i framkant och vara relevant. Även FAR har bidragit i det arbetet. En första fråga är vad som avses med ett hållbart skattesystem. Arbetet i EU börjar oftast med en öppen fråga som sedan trattas ner efter inkomna synpunkter från olika intressenter.
Handlar frågan om att,
- rädda planeten, där skatter är ett effektivt verktyg,
- införa en mer socialt rättvis beskattning där företag och rika betalar högre skatter,
- främja en grön skatteväxling med sänkt skatt på lägre arbetsinkomster och progressiva miljöskatter där miljöskadlig konsumtion, till exempel flygresor, registreras digitalt och beskattas progressivt, eller
- energiskatter, punktskatter och moms på olika slag av konsumtion?
Den röda tråden i förslagen var tydlig.
Vad inkluderas i begreppet hållbart skattesystem?
En tolkning av begreppet som inte nämndes var att med hållbarhet kan avses hållbara och stabila skattebaser som främjar grön ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet/effektivitet i verksamheter. Närmast kom en företrädare för de finländska teknikföretagen med ett förslag i den riktningen. Inte heller ägnades mycket uppmärksamhet åt de internationella konkurrensfrågorna gentemot USA och övriga världen, något som EU och OECD annars har tydligt fokus på när dessa frågor diskuteras.
Bland förslagen fanns i stället som exempel följande:
- En progressiv konsumtionsbeskattning där alla inköp registreras.
- Lägre skatt på ”ecopreneurer” och högre på övriga företagare/företag.
- Högre skatt på bolag, jordbruk och rika. (Paul Tang).
- Skatter som inte är progressiva gör att de med lägsta inkomsterna procentuellt sett till inkomsten får betala mer för omställningen. Detta måste beaktas när gröna incitament ska utformas. (Benjamin Angel).
- Den nya hållbarhetsredovisningen CSRD nämndes uttryckligen som en kommande källa av information till allmänhet och politik från företag om deras sätt att se på och betala skatter. Intressant och något som också FAR räknat med.
Frågan måste definieras
Ska tankarna om ett skattesystem som främjar hållbarhet kunna tas vidare måste frågan definieras och sedan rensas från vad som är vänster/höger-politik. Vi måste också inse att beskattning har vissa begränsningar när det gäller att styra människors beteenden. Lyckas man för väl måste nya källor tappas för att finansiera offentliga åtaganden, vilket gör regler svårare att förutse och tillämpa. I Sverige har, som exempel, den ambition om en skatteväxling på 15 miljarder som presenterades för några år sedan varit svår att genomföra och fullfölja.
Kan då diskussionen och förslagen i ett projekt som detta avfärdas för att de är för spretiga, oprecisa och alltför politiska? Nej, men de behöver mogna och trattas ner, och så kommer sannolikt att ske inom EU.
Vad är då bäringen på Sverige och svenska rådgivare?
Får Sverige en ny debatt, och kanske en utredning, om en ny skattereform kommer frågan om ett hållbart skattesystem att komma upp även här. Därför är dialogen inom EU viktig att följa.
Hur ska ett nytt skattesystem främja hållbarhet, frågar sig Hans Peter Larsson, FAR:s skatteansvarige, i FAR-bloggen.
Kanske bör vi inte göra mer än en rent lexikalisk definition, hållbart över tid? Skatter på området är inte så kraftfulla som en del tycks tro.
Hans Peter Larsson är skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Hans Peter är också medlem av CSR Sveriges skattegrupp och Accountancy Europes skattegrupp.
