Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Det handlar om åtgärder inom en mängd områden såsom främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, övergödning, miljöfarliga ämnen, marint skräp, biologisk mångfald, marina skyddade områden och undervattensbuller.
– Konkret kan det röra sig om förbud mot bottentrålning i områden med dumpad ammunition, begränsning för sjöfart att släppa ut farliga ämnen i skrubbervatten, minska buller som stör marina däggdjur och att fasa ut förorenande tvåtaktsmotorer på fritidsbåtar, säger Mia Dahlström, chef havsmiljöenheten vid HaV.
Åtgärderna kompletterar befintliga program och redan beslutade åtgärder. De nya förslagen är nu samlade i ett åtgärdsprogram som riktar sig mot kommuner och myndigheter. Ett av målen i HaV:s verksamhetsstrategi för 2021-2023 är Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det betyder att Nordsjön och Östersjön ska ha en god miljöstatus och en långsiktigt hållbar produktionsförmåga samtidigt som den biologiska mångfalden ska bevaras och skyddas. Allt grundar sig på EU:s havsmiljödirektiv.
Arbetar med ekosystemansats
Genom en kunskapsbaserad och koordinerad förvaltning arbetar HaV från källa till hav med en ekosystemsansats. Det innebär att alla förvaltningsverktyg ska samverka för att stärka ekosystemen och dess tjänster. Förvaltningen ska också aktivt engagera samhällets aktörer som har ett intresse av en god havsmiljö.
– Den nationella politiken betonar ansvarstagande för framtiden, för Sverige och vår omvärld i enlighet med Agenda 2030. Det innebär att realisera kraftfulla insatser för att nå rena hav, sjöar och vattendrag, säger Mats Svensson, chef avdelningen för havsförvaltning vid HaV.
De belastningar som HaV övergripande bedömer ha störst påverkan på den svenska havsmiljön är tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske samt tillförsel av farliga ämnen.
– Även om åtgärderna genomförs kommer vi inte att nå målen inom de närmsta åren. Det tar lång tid för haven att återhämta sig, men vi bedömer att åtgärderna på sikt kan ge betydande förbättringar av havsmiljön, säger Mats Svensson.
Internationellt samarbete viktigt
Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas hav ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. Eftersom haven hänger samman är internationellt samarbete viktigt.
– I vissa fall krävs gränsöverskridande samverkan för att komma åt en belastning eller ett problem. Därför samverkar vi med våra grannländer kring åtgärder i den gemensamma havsmiljön. Det gäller bland annat samarbeten bilateralt, samverkan inom de regionala havskonventionerna Ospar och Helcom samt på EU-nivå, säger Mia Dahlström.
Ut på samråd
Åtgärdsprogrammet, som nu går på samråd till andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer, ska fastställas i december 2021 och rapporteras till EU-kommissionen i början av 2022. Samma år startar arbetet med att genomföra åtgärderna och följa upp genomförandet. HaV:s arbete med åtgärdsprogrammet koordineras med det arbete som utförs vid de fem regionala vattenmyndigheterna som parallellt genomför samråd av ”Planer och åtgärder för vattenarbetet 2021–2027”.
