En ny aspekt som seglat upp på de flesta svenska ekonomiavdelningars agendor är att hållbarhet nu måste rapporteras i bokslutsrapporter.
För många företag har detta varit en utmaning, då det inte finns etablerade nyckeltal för hållbarhetsrapportering, som går att jämföra med finansiell rapportering.
Men med rätt teknik kan detta ändras.
En utmaning som många av IFS kunder, framför allt inom tillverkande industri, har fått möta de senaste åren är att de måste inte bara stärka sin hållbarhet, utan också mäta den på ett sådant sätt att den kan redovisas i hållbarhetsrapporter. I detta ingår att etablera processer som gör det möjligt att uppnå en cirkulär ekonomi. En global undersökning som IFS tagit fram med undersökningsföretaget Omdia visar att 80 procent av tillverkningsföretag just nu antingen arbetar med pågående pilotprojekt med etablerade mål inom området, eller är i processen att definiera vad de vill uppnå för företagets cirkulära ekonomi.
För att kunna uppnå en cirkulär ekonomi finns det dock tre steg som måste tas – steg som många företag fortfarande tampas med. Huruvida ett företag har kapaciteten att ta sig igenom samtliga steg är beroende av den teknik som finns att tillgå. Men även om man inte når ner till det sista steget så kan man i alla fall börja med de första stegen.
Uttöm alla möjligheter för minskat avfall och kassationer
Det finns betydligt mer att göra för att minska på tillverkningsföretags avfall. Det första att se över är överproduktion: tillverkar vi fler produkter än vad som faktiskt säljs/används? Här är det viktigt att kontrollera hur många produkter som lagerförs i relation till hur många som säljs och/eller kasseras och dra ner produktionen om försäljningen går ner eller under de perioder under året då försäljningen bedöms vara lägre. Att hela tiden kontrollera och mäta vad som händer med slutprodukten är viktigt för att kunna ta ansvar över hela produktens eller materialets livslängd.
En annan hållbarhetsåtgärd som ofta förbises är att få upp kvaliteten på produkten eller materialet. Högre kvalitet ökar också slutproduktens livslängd vilket leder till färre kasserade produkter samt ett lägre behov av service och reparationer, vilket i sin tur bidrar till färre transporter och resor som minskar koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det också vara väldigt lönsamt att välja lite dyrare komponenter och material redan vid design av en produkt, för att minska produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel.
Även underleverantörer är en viktig del av hållbarhetsarbetet, då hållbarhet behöver säkras genom hela leveranskedjan för att kunna uppnå cirkulär ekonomi. Det finns alltid fler ställen att dra ner på avfallet. Se också över serviceteknikernas arbete – återanvänds utbytta komponenter för tillverkning av nya produkter eller byts dessa endast mot nytillverkade i samband med service? Alla bäckar små räknas.
Optimera produktion och service
När man väl minskat på avfallet så gäller det att se över produktionens effektivitet gällande energi- och resursförbrukning. Elförbrukning är, som de flesta vet, något som påverkar vårt klimat avsevärt. Inte minst i de fall där den gröna elen inte räcker till för att täcka energibehoven, vilket leder till att el som är mindre hållbar behöver importeras från andra länder.
För att förhindra detta behöver tillverkningsföretag arbeta med att hitta olika sätt att minska på elproduktionen vid tillverkning och optimera sin elanvändning. Att exempelvis se till att öka produktionen vid de tider på dygnet då tillgången på grön el är hög är ett sätt. Att minska elförbrukningen under tillverkningsprocessen är en annan. Se över samtliga delar av tillverkningsprocessen för att se om det går att sänka elanvändningen i någon del av kedjan.
Ett ytterligare steg för företag att sänka sin klimatpåverkan är att minska resandet. Hur utförs exempelvis fältservicen? Åker fältservice-personalen på uppdrag oftare än nödvändigt? Med smart teknik kan personalen få information om när service behövs, så att de utför service då det är nödvändigt. På samma sätt som ett läkarbesök idag kan ske virtuellt via en app, så kan många servicebehov hanteras på distans med hjälp av liknande lösningar speciellt anpassade för service. När ett besök på plats väl är nödvändigt kan mängden resor till och med halveras med hjälp av effektivare ruttoptimering, som med den senaste tekniken även kan optimera var och när eldrivna fordon i flottan bör laddas, vilket underlättar övergången till eldrift. Sammantaget finns en mycket stor potential att reducera koldioxidutsläppen för verksamheter med hög grad av fältservice.
Hitta och täpp till datahålen
Efter att ha hittat alla sätt som finns för att stärka hållbarheten och minska verksamhetens avfall och koldioxidutsläpp är det sista steget att ta reda på hur effekten av dessa åtgärder kan mätas och hur den ska rapporteras. För att kunna mäta effekten av hållbarhetsinitiativen krävs tillgång till all och korrekt data. De datahål som finns, det vill säga ställen där det ännu inte går att mäta de parametrar som krävs för att spåra hållbarhetsarbetet, måste täppas till så att hållbarhetsrapporten innehåller rätt data.
Går det inte att se vilket koldioxidavtryck varje maskin i fabriken orsakar och hur mycket el de förbrukar? Finns ingen information om hur produkt- och servicelivscykeln ser ut, och hur många produkter eller material som återförs i produktionen genom återbruk? Då finns datahål som måste täppas till för att hållbarhetsrapporten ska bli korrekt.
Idag finns det teknik som enkelt kan mäta alla parametrar som behövs. För att kunna uppnå all mätning som behövs kan dock nya arbetssätt och processer behöva införas, men med rätt teknikpartner kan nödvändiga förändringar snabbt identifieras och implementeras. För om det ska gå att spåra hållbarhetsdata måste det också finnas stöd för detta i alla system. Något som kräver affärssystem som för samman alla processer och data för att spåra och analysera hållbarhetsparametrarna.
När man väl fått in en kontinuerlig hållbarhetsmätning i hela organisationen, med hjälp av teknik som enkelt kan sammanföra all data och sammanställa rapporter på resultatet av hållbarhetsmätningarna, då blir det också enkelt att få till kontinuerliga och korrekta hållbarhetsrapporter. Och den dag då hållbarhetsrapporterna visar på en positiv utveckling i form av ett minskat avfall och minskade koldioxidutsläpp – då har hållbarhetsarbetet lyckats.