Elbilar och andra batterislukande produkter blir allt populärare, inte minst av miljöskäl.
Men det leder till nya miljöproblem, vilka batteribranschen brottas med.
Det berättar Anton Nytén som är chef för batteriområdet på Etteplan.
Teknikkonsultföretaget Etteplan satsar hårt på att bidra med expertis vad gäller batteridesign. I spetsen för den verksamheten finns Anton Nytén, som är en av sex anställda som har doktorerat inom batteriteknik.
IT-Hållbarhet fick en pratstund med Anton Nytén under en träff med kunder i Stockholm nyligen. Där berättade han och kollegan Andreas Blidberg om de starkaste trenderna på batteriområdet just nu. En av trenderna är satsningar på återvinning och att ta fram ”gröna” batterier.
Batterier och miljöpåverkan är ett komplicerat ämne. Visste du till exempel att användning av elbilar i Kina kan ha en negativ miljöpåverkan, vad gäller utsläpp av växthusgaser? Det beror på att kolkraft används i hög utsträckning för att producera den energi som används under tillverkningen och för driften av elbilarna.
Ett av de mest konkreta miljöproblemen med batterier är att litium-jon-batterier inte återvinns i någon hög utsträckning, trots att det är möjligt att göra det. Det beror till viss del på att det är svårt att få lönsamhet i att återvinna dem. Bland svårigheterna märks att insamlingen av batterier fungerar dåligt.
Det här är inte minst ett problem eftersom litium-jon-batterier är en av de absolut mest populära batterityperna och dessutom den typ som ökar snabbast vad gäller marknadsandelar.
För att sätta problemen i ett större perspektiv så återvanns trots allt 97 000 ton litium-jon-batterier under 2018, men det tros vara mindre än hälften av de batterier som skulle kunna återvinnas. Och eftersom litium-jon-batterier ökar snabbt i popularitet kommer problemet att öka i omfattning. Vad gäller volymen av energi som producerades ökade litium-jon-batterier till exempel med 24 procent under 2018.
– Miljöfrågorna diskuteras i branschen och allt fler kunder ställer miljökrav, säger Anton Nytén.
Men skulle det inte behövas lagstiftning, till exempel för att få fart på återvinning av litium-jon-batterier?
– Ja, absolut. Det behövs förnyade och tydligare regler, krav och standarder.
Ett sätt att minska miljöpåverkan är så klart att ta fram batterier med längre livslängd, så det slängs färre batterier. Men det handlar inte bara om en avvägning mellan livslängd och kostnader, även krav på prestanda och, framför allt, säkerhet är komplicerande faktorer.
– Prestanda är viktigt, men säkerhet är absolut viktigast.
Ytterligare en miljöfråga är att satsa på så kallade gröna batterier. I klartext handlar det främst om att släppa ut mindre koldioxid under tillverkningen av batterierna. Sammantaget borde ökad återvinning, längre livslängd för batterier och mer miljövänlig tillverkning av dem kunna få positiva miljöeffekter.
Om det räcker för att uppväga en ökande användningen av batterier återstår att se. Ett sätt att se på saken är att batterier som energikällor för till exempel bilar kan anses vara bättre för miljön än den bensin och diesel som de ersätter. Så ekvationen kanske kommer att gå ihop till slut.
