EU-projektet Smart Resilience som IVL deltar i har tagit fram en metod och ett beslutsstöd som kan användas för att öka förmågan att hantera allvarliga störningar hos olika kritiska infrastrukturer. Fokus i Sverige har legat på dricksvattenproduktion. Det är också fokus för den rapport som IVL nu publicerar.
– Med klimatförändringar, instabilitet i vår omvärld och komplexa sammankopplade system för infrastruktur behöver vi utveckla nya verktyg som hjälper oss att hantera risker och störningar i dessa system, säger Johan M. Sanne, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Transportsystem, sjukvård och dricksvattenproduktion är exempel på kritiska infrastrukturer som om de slutar att fungera hotar människors hälsa, välfärd, ekonomi och miljön. Systemen är dessutom beroende av varandra och i ökad utsträckning av digitala styrsystem.
– För dricksvattenproduktion analyserade vi tre olika hot: cyberattacker, torka och mikrobiell kontaminering. Vi analyserade forskning, utredningar och intervjuade företrädare för branschen, både för att identifiera vilka indikatorer som redan finns och vilka som behöver utvecklas, säger Johan M. Sanne.
Projektet har utvecklat IT-baserade verktyg och en databas med en stor mängd indikatorer som kan användas för att testa den egna infrastrukturens förutsättningar och förmåga att hantera störningar. Verktygen kan användas för att stödja processer internt i vattenverket eller på en högre nivå.
– Vattenverken kan använda verktygen för riskanalys men även som stöd för underhålls- och investeringsplanering, säger Johan M. Sanne.
Metoden och verktygen som har tagits fram kan också användas på en övergripande kommunal eller regional nivå som stöd vid frågor som rör klimatanpassning, stadsplanering eller krisplanering.
