Svenskarna vill handla klimatsmart, men när det kommer till digitala tjänster, sätter bristande information käppar i hjulen.
Sex av tio svenskar skulle gynna en digital tjänst med lägre klimatpåverkan – men endast fyra procent tycker att den informationen är tydligt utmärkt av företagen.
Det visar en Sifoundersökning på uppdrag av globala datacenterföretaget Interxion: A Digital Realty Company.
Samtidigt som digitaliseringen av regeringen pekas ut som en nyckel till att nå Sveriges miljömål så förväntas datacenter, som krävs för alla digitala tjänster, stå för 3,2 procent av EU:s totala elbehov år 2030. Men skillnaderna mellan datacenters, liksom digitala tjänsters, klimatavtryck och utsläpp är stora. I många delar av världen drivs datacenter huvudsakligen av kolkraft, medan datacenter i Norden oftast har energi från förnybara källor, som vattenkraft. I Stockholm används dessutom värmeåtervinning i fjärrvärmenätet. Därtill har företag som driver sina egna datacenter större klimatpåverkan än de som delar datacenter med andra företag.
En ny Sifoundersökning från Interxion visar att sådan information upplevs vara otillgänglig för svenska konsumenter.
– Datacenter möjliggör en uppkopplad värld, och vilken sorts datacenter företag använder är en pusselbit i att kunna leverera hållbara digitala tjänster. Utöver grön el och värmeåtervinning gäller även delningsekonomins fördelar för colocation-datacenter där allt fler väljer att dela datacenter med andra företag istället för att äga och driva sina egna, säger Martin Svensson, sälj-och affärsutvecklingschef för Interxion i Norden.
Undersökningen visar att tre av fyra (75 procent) vill handla klimatsmart, men att kunskap och information från leverantörer är en förutsättning. Endast fyra procent anser att digitala tjänster är tydliga med vilken klimatpåverkan de har och ännu färre anser att det är lätt att hitta sådan information om de söker.
– Vi behöver från industri- och företagshåll bli bättre på att informera om klimatvänlig digital konsumtion. Det handlar dels om vilka tjänster som driver hållbarhetsinitiativ, men även beteenden. Många väljer exempelvis kanske att stänga av TV:n för att spara energi, samtidigt som de slösurfar på flera enheter utan medvetenhet om den bakomliggande strukturen som krävs för att leverera dessa digitala tjänster, säger Martin Svensson.
Digitala tjänster med liten klimatpåverkan skulle premieras av två tredjedelar av konsumenterna om de kände till det, enligt undersökningen. Detta främst genom att 42 procent kan tänka sig att välja tjänster med lägre klimatpåverkan framför konkurrenter. Att konsumenter får en mer positiv inställning till företaget, en acceptans att betala mer och vilja att rekommendera tjänsterna är andra positiva effekter.
– Stora företag inser vikten av hållbar IT och ställer höga krav på noterade bolags datacenter för miljömässigt hållbara investeringar, något vi redan ser bland våra partners och som kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Vår undersökning visar att det även kan vara en konkurrensfördel gentemot konsumenter, men att det är i nuläget är svårt för konsumenter att säkerställa att en digital tjänst är grön, avslutar Martin Svensson.
