Svårt att bo trångt under coronapandemin

Svårt att bo trångt under coronapandemin 1

Å ena sidan hemmakontor, å andra sidan trångboddhet. Samtidigt som vikten av ett gott hem blivit större har också boendet blivit mer ojämlikt, menar Tapio Salonen och Martin Grander, som analyserat bostadsfrågan under coronapandemin.

”Corona är inte ett jämlikt virus”, skriver de båda forskarna i en ny artikel utgiven av myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos), ”snarare blottlägger det djupgående klyftor i samhällsstrukturen”. I artikeln har de sammanfattat en del av den forskning som de båda bedriver om ojämlikhet i boendet.

Coronapandemin har riktat ljuset mot den egna bostaden, och vikten av ett gott hem när alltfler tillbringar alltmer tid hemma.

– Olika kriser har olika förlopp. Det specifika med coronakrisen är betoningen av hemmets betydelse. Hemmet har fått en renässans. Köerna på Bauhaus har aldrig varit längre och fritidshusen går som smör i solsken. Det är den ena sidan. Men vi är mer intresserade av den andra sidan, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Dubbel utsatthet
I våras skapade smittspridningen i Järvaområdet i Stockholm stora rubriker. Stockholms stad gick ut med en bred informationskampanj. Men handlade det om att invånarna här inte förstod budskapet om social distansering? Var bristen verkligen enbart information?

Nej, det är ett förenklat resonemang, menar de båda forskarna. Att både bo trångt och sakna möjlighet att jobba hemma, eller ens anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstid i kollektivtrafiken, gör utsattheten vid en pandemi dubbel.

– Diskussionen kom att handla om etnicitet och språksvårigheter, inte om hur trångt många bor och vad det får för konsekvenser. Invånare i dessa områden har dessutom ofta samhällsviktiga yrken och måste ta sig till jobbet, säger Martin Grander, bostadsforskare och föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

Bättre för fler, men också ökad ojämlikhet
Under de två senaste decennierna har trångboddheten ökat i Sverige, främst bland familjer med låga inkomster och nyanlända. Coronapandemin understryker riskerna. Andelen fall av covid-19 är som högst i de mest trångbodda bostadsområdena.

Forskarnas medverkan i Delmos artikelserie har därför inspirerat till en ny studie om trångboddhet i Malmö. De ska göra intervjustudier kombinerat med statistik, och studien är den första i sitt slag på över tjugo år.

– Statistiken talar sitt krassa språk. Trångboddheten minskade under ett antal år, men sedan har detta vänt. Under 2000-talet, som är en paradoxal tid då de allra flesta hushåll har fått det bättre, har ojämlikheten ökat. Så vi behöver en översyn av trångboddheten, säger Tapio Salonen.

Studien om trångboddhet startar nu och pågår fram till sommaren.

Related Articles