Vad är meningen med historiskt stora krispaket när pengarna ej når fram till krisande företag? Småföretagen står för fyra av fem nya jobb i Sverige men avsedd hjälp uteblir. Företag som av regeringens restriktioner tappar sin kundkrets och därmed intäkterna är på väg att förlora hoppet, därtill en otydlighet och velighet från de myndigheter som är satta att förvalta och betala ut stöden leder till att tiotusentals jobb förloras och många onödiga personliga tragedier riskeras.
650 Miljarder finns redan att använda
- Regeringen har avsatt 39 Miljarder i omställningsstöd endast 1 miljard har betalats ut.
- Regeringen har avsatt 100 miljarder till Företagsakuten – endast 2,2 miljarder har betalats ut.
- Regeringen har gett 500 miljarder till bankerna – 165 miljarder sägs ha betalats ut.
Pengarna når inte fram
Att pengarna ej betalas ut är inte ett svar på att företagen går bra. Varje dag talar Företagarförbundet med 100 tals företagare som ropar efter möjligheter, hopp och andrum. Regeringen har öppnat några av dörrarna till sina lador, men låtit myndigheterna bygga ett virrvarr av hinder som endast de med stora administrativa resurser tar sig igenom. Återigen blir dem största företagen vinnare på regeringens politik. Men det är inte i dessa företagen de flesta jobben skapas. Det är i små och medelstora företag som fyra av fem jobb skapas. Det är dessa som måste hållas vid liv för att Sverige skall kunna sysselsätta alla medborgare både under och efter krisen.
Därför måste pengarna i ladorna distribueras ut och vara fundament för företagen så att trygga anställningar kan behållas och nya skapas. Att skapa retroaktiva stöd som kan sökas först månader i efterhand skapar osäkerhet och otrygghet för både företagarna och deras anställda såklart.Pengarna i ladorna måste flyttas och bilda likviditet i företagen för att kunna betala löner och kostnader och därigenom undvika konkurser. Samtidigt är regeringen paniskt ängsliga för att pengarna skall hamna i orätta händer, att bedragare skall försöka komma över stöden för egen vinning snarare än för företaget och de anställda.
Lösning – 1. Omställningslån
Företagarförbundet har redan i våras lämnat ett konkret förslag på att använda ALMI och redan uppsatta digitala processer för att distribuera ut stödlån utan personlig risk till livskraftiga företag. Modellen bygger på ett lån mot en preferensaktie som tillför likviditet utan att knäcka balansräkningen, utan personlig risk för företagaren och med lång rimlig återbetalningstid i takt med att företaget skapar vinst igen efter krisen.
”Att distribuera miljarder som lån till ägarledda små företag riskerar att verka kontraproduktivt genom att många ändå tvingas upprätta kontrollbalansräkning på grund av ökade skulder, alternativt tvingas i konkurs av samma anledning. Ett stödpaket måste konstrueras så att likviditetstillskottet kan bokas som fritt eget kapital, t.ex. genom att bolaget äger rätt att konvertera skulden till preferensaktier med tillhörande återköpsklausul.” Henrik Kristensen (Ekon dr., Fil. Dr), VD Reguity Group AB
Lösning – 2. “CSN-lån”
Företagarförbundet föreslår också lån, liknande ett CSN-lån till egenföretagare som hjälper dem att hålla igång sin enskilda firma på halvfart istället för att tvinga denna att lägga ner eller sätta företaget i vila för att belasta A-kassan eller statlig försörjning. CSN-lån kompletterar det omsättningsstöd som både kom alldeles försent och som för många småföretagare inte täcker kostnader och lön så att de kan klara hyra och mat på bordet.
Lyft blicken och titta framåt!
Företagare måste ges chansen att planera framåt istället för att spela på ett statligt lotteri med retroaktiva stöd och beslut som rör tiden bakom nuet. För att rädda företagen och jobben behövs stöd framåt, stöd som ger hopp, stöd som går att planera efter, stöd som hjälper till utveckling.