Vid årsskiftet höjdes skatten på bensin med 15 öre litern inklusive moms och på diesel med 10,25 öre.
Den höjda reduktionsplikten väntas höja bensinpriset med ytterligare 20 öre, vilket innebär att politiska beslut pressar upp årets bensinpriser med totalt 35 öre.
För ett genomsnittligt hushåll med bil ökar årets bensinkostnad med en dryg femhundralapp, 220 kronor genom höjd skatt och knappt 300 kronor genom ökade krav på inblandning av biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten. I jämförelse med 2014 har skattekostnaden för årets tank ökat med nära 2 700 kronor, och cirka 3 000 kronor om priseffekten av årets höjda reduktionsplikt räknas in.
– Skattehöjningen i antal kronor kan tyckas marginell, men man ska komma ihåg att den sker från redan höga nivåer.
Dessutom utgör den totala skatten cirka 62 procent av bensinpriset, vilket motsvarar cirka 14 500 kronor skatt för en genomsnittlig årstank, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.
– Svenska bilister är redan överbeskattade och står för mer än de samhällsekonomiska kostnader som de orsakar. Om den höga bensinskatten motiveras av miljöskäl är det minst sagt märkligt att regeringen fortsätter med överindexeringen trots att reduktionsplikten gör både bensin och diesel mer och mer miljövänlig.
– Den höga drivmedelsbeskattningen skapar problem. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder och de allra flesta resor går på våra vägar. För en majoritet av hushållen är bilen oumbärlig för att få vardagen att fungera. De senaste årens höjningar av skatterna på drivmedel gräver stora hål i plånböckerna. Högre drivmedelsskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb.