Hur ser framtidens arbetsliv ut?
Det säkraste svaret på frågan är ”annorlunda”.
Dagens trender går mot hållbarhet, flexibilitet och automatisering. Men var vi ens kommer att befinna oss om elva år är svårt att sia om.
Det finns prognoser på att 85 procent av jobben 2030, alltså om bara elva år, är jobb som inte ens finns idag. Nicklas Bergman, som kommer att moderera en debatt om framtidens arbetsliv på Elmia Subcontractor den 15 november, har tittat på metastudier om vilka yrken som kommer finnas kvar och hur många som kommer försvinna.
– Det finns ingen samstämmighet i forskningen och det beror på att det är svårt, helt enkelt. Jag tycker det är mer intressant att titta på vilka kompetenser som kommer krävas. Då gäller det att förstå vad som händer i omvärlden, både inom teknik och and
Under Elmia Subcontractor arrangerar TRR en debatt som kommer att utgå från TRRs rapport ”Framtidens arbetsliv”. Debatten som hålls på Directscenen modereras av Nicklas Bergman.
ra områden. Det gäller att vara nyfiken och mottaglig och villig att lära sig nya saker, säger han.
Nicklas Bergman, som till vardags kan titulera sig som entreprenör, futurist, investerare och även författare, menar att man inte ska lägga för stor vikt vid procentsatser utan försöka anpassa sig och vara flexibel.
– Det finns en massa jobb idag som inte fanns för tio–tjugo år sedan. Det fanns inte en syo-konsulent i världen som sa till folk att de skulle bli influencers för femton år sedan. Man ska inte stirra sig blind på vilka yrken det blir. Kategorierna och rollerna finns säkert kvar. Om du är radiolog i dag och analyserar röntgenplåtar, så kommer det finnas behov av radiologer även i framtiden. Men deras jobb kommer se annorlunda ut, säger Nicklas Bergman.
En annan tydlig trend som vi ser redan nu är flexibilitet i både tid och rum. Fler och fler har inte fasta arbetstider och kan jobba utan att befinna sig på ett och samma ställe hela tiden. En frihet för anställda att arbeta när och var de vill, under förutsättning att de levererar det de ska.
– Min känsla är att det blir mer och mer på individnivå. Det blir en större och större flexibilitet. Idag kan du få skrivet i ett anställningskontrakt att du får arbeta tre månader om året i Thailand. Jag har svårt att se arbetsgivare som hade accepterat det för 20 år sen. De här anpassningarna efterfrågas av de anställda och företagen ser det som ett sätt att visa uppskattning och förtroende.
Individualiseringen av arbetsmarknaden och den så kallade gig-ekonomin kommer att ställa andra krav på samhället. Skatteverket och Försäkringskassan kommer att behöva ändra rutiner och förhållningssätt, precis som en rad andra institutioner.
– Ta till exempel en bank som ska ge ett bolån. Det är en väldig skillnad på om du är en person som är fastanställd och har ökat lönen med fyra procent om året de senaste tio åren och om du är egenföretagare och det går lite upp och ner, som det naturligt gör. Det kräver mer av systemet när du gör en kreditupplysning. Och det kräver mer av personen som sitter på andra sidan bordet och ska fatta beslutet.Nicklas Bergman säger att dessa förändringar redan är i rörelse, att det finns en vilja från offentligt håll att ha ett mindre statiskt tankesätt än tidigare.
– Om man har drivit företag i andra länder så slutar man väldigt snabbt att gnälla på det svenska systemet. Jag har jobbat en hel del utomlands och det finns många utmaningar. Då blir man glad varje gång man kommer hem och får ett samtal från svenska Skatteverket. Men vi måste ändå jobba på att det ska bli bättre, säger han.
När det kommer till ”hotet från robotarna” – att vi kommer sitta arbetslösa för att alltfler uppgifter automatiseras – pekar Nicklas på det vi inte kan automatisera fullt ut. Det är där vi behöver specialisera oss, på det som kräver empati, social interaktion, kreativitet och risktagande.
– Man måste titta på och försöka förstå och utveckla saker som är svåra att kopiera och automatisera. Man säger att robotarna och datorerna tar över det som är tråkigt, farligt och smutsigt. Det finns AI som skapar konst och skriver dikter idag, men det är klart att vi kommer värdera en mänskligt skriven dikt högre i framtiden.Att människor oroar sig för att maskinerna ska ta över deras jobb är ingen nyhet, så har det varit sedan den industriella revolutionens dagar. Och mycket annat upprepar sig också i samma cykler.
– Om man tittar på tidigare teknologiska vågor så är det i slutet av varje teknologisk våg som sättet vi organiserar, leder och utför arbetet tydligt förändras. Sättet vi byggde fabrikerna på ändrades inte förrän i slutet av elektrifieringen – i början hade fabriken en ångmaskin, som byttes ut mot en elektrisk motor. Det var först när vi kunde ha flera elektriska motorer som vi kunde ändra hur fabriken organiserades. Det är samma sak nu med bärbara datorer och smarta telefoner och internet, att man kan jobba i Thailand i tre månader om året. Det gick ju inte för tio år sedan.Hållbarhet är ytterligare något som varje företag måste integrera i varje process, i varje beslut.
– Alla företag måste titta på det perspektivet. Man märker mer och mer på individnivå att folk tänker i de banorna. Det är fortfarande en bit kvar tills vi fattar alla beslut från ett hållbarhetsperspektiv. Vi är inte helt där än, även om vi har tagit ett stort steg åt det hållet, säger Nicklas Bergman.
Debatten på Directscenen på Elmia Subcontractor arrangeras av TRR och kommer att fördjupa den här diskussionen och utgå från TRRs rapport ”Framtidens arbetsliv”. Panelen som Nicklas Bergman kommer att moderera består av representanter från Chalmers, Volvo Car Group, Tengai Unbiased och TRR.
– Två perspektiv som jag tycker är intressant är hur man löser framtiden på företagsnivå och hur man gör på individnivå. Det är viktigt. Och där tror jag att panelen har mycket att bidra med!
