EU:s gröna giv: Så påverkas svensk industi

EU:s gröna giv: Så påverkas svensk industi 1
Från höger: Lars Zetterberg, Thomas Hörnfeldt, Katarina Areskoug Mascarenhas, Milan Elkerbout och Lovisa Källmark.

Europa ska bli helt klimatneutralt till 2050. Med EU-kommissionens nya satsning ”den europeiska gröna given” höjs klimatambitionerna kraftigt.

Hur ska det gå till och hur påverkas svensk industri? Forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit belyser frågan.

EU:s strategi för att hantera klimatförändringarna, den så kallade europeiska gröna given, innehåller ett 50-tal åtgärder som ska göra EU till världens första klimatneutrala världsdel. Under en sjuårsperiod ska motsvarande 1 000 miljarder euro mobiliseras i en omställningsfond för att stötta de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen.

Katarina Areskoug Mascarenhas, Sveriges representant i EU-kommissionen, Thomas Hörnfeldt, ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor på SSAB, samt Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit och klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet, och Milan Elkerbout, Mistra Research fellow, belyste konsekvenserna av den gröna given vid ett frukostseminarium i Stockholm i februari.

Hur ska den gröna given genomföras?

Katarina Areskoug Mascarenhas: Den gröna given innebär en lång rad satsningar som inkluderar bland annat biologisk mångfald, utfasning av farliga kemikalier och givetvis investeringar för noll nettoutsläpp av koldioxid. Men hur framgångsrik den gröna given blir beror på engagemanget i EU:s medlemsstater. Satsningen kan inte komma helt och hållet från EU centralt utan också genom investeringar från intressenter och företag.

Vilka konsekvenser har den gröna given för svensk och europeisk industri?

Thomas Hörnfeldt: Vi på SSAB ställer oss väldigt positiva till de högre klimatambitionerna i den gröna given. Vi står redan i framkant av produktionen av klimatneutralt stål. Men möjligheterna för en klimatneutral europeisk industri att konkurrera på världsmarknaden måste värnas. Som ett exportberoende företag står vi upp för frihandel men fram till dess att resten av världen höjer sina klimatambitioner kan vi behöva någon form av koldioxidtullar på EU:s gränshandel.

Vad betyder den gröna given för utsläppshandeln i EU-ETS?

Lars Zetterberg: Nu minskar utsläppen snabbt i energisektorn och därmed krymper EU ETS. Det kan leda till en utsläppshandel som domineras av industrins utsläpp. Ett sätt att bemöta detta är att utvidga EU ETS till att även omfatta transporter och uppvärmning av bostäder, vilket Ursula von der Leyen föreslog i höstas redan innan hon blev kommissionens ordförande. I den gröna given har frågan konkretiserats med ett förslag att inkludera sjöfarten i EU ETS.

Related Articles