Hur kan formen av en byggnad påverka klimatavtrycket?
I dagsläget är det svårt att avgöra eftersom det saknas etablerade metoder och verktyg för att beräkna klimatpåverkan och jämföra olika alternativ i de tidiga gestaltningsskedena.
Ett projekt som IVL genomför tillsammans med arkitekter, konstruktörer och ytterligare forskningsaktörer ska nu ta fram ett verktyg för detta. Det ska öka bygg- och fastighetsbranschens möjligheter att fatta kloka klimatbeslut.
Byggnaders klimatpåverkan avgörs till stor del tidigt i byggprocessen, men sambanden mellan form, stomlösning och klimatavtryck är idag svårberäknade i dessa skeden. Beräkningar görs i regel sent i projekten och då är många förutsättningar och beslut som kan påverka klimatpåverkan redan låsta.
– Verktyget ska göra det lättare för byggbranschens aktörer att utvärdera vilken klimatmässig effekt olika lösningar får, och integrera det i nuvarande arbetssätt tidigt i byggprocessen, säger Rasmus Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet genomförs tillsammans med arkitektbyråerna FOJAB och Warm in the Winter, samt med Rise, Tyréns och Chalmers som särskild referenspartner.
Verktyget kopplar samman Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM), som har utvecklats av IVL och som används för att räkna på byggnaders klimatpåverkan, med programmet Grasshopper 3d, som ofta används som skissverktyg i tidiga byggskeden.
– När olika byggelement som exempelvis en yttervägg eller ett bjälklag kopplas till enkla digitala volymskisser ges automatisk återkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån generiska klimatdata för byggelementens material, säger Sandra Moberg, arkitekt och specialist på klimatberäkningar vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Det treåriga projektet har beviljats 3,8 miljoner i stöd från Energimyndigheten. Det utgår från en prototyp som togs fram i ett tidigare projekt inom Energimyndighetens forskningsprogram E2B2. Prototypen ska nu vidareutvecklas till ett mer komplett verktyg, med bland annat bättre mängddata för volymskisserna och fler typer av byggelement så att resultatet blir säkrare och täcker in fler alternativ. Även kalkylerat pris och energieffektivitet baserat på byggnadernas sammansättning ska integreras i verktyget. Tanken är att kunna generera resultat utifrån flera avgörande parametrar och att integrera klimatpåverkan bland dem.
– Verktyget ökar förståelsen för hur byggnadens form och gestaltning påverkar klimatavtrycket, och vilka faktorer som är drivande. Det är ett viktigt redskap för hur arkitekter och konstruktörer kan arbeta framöver, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.
