Lås upp kraften i din hållbarhetsdata

Hållbarhet är en av de främsta prioriteringarna för företag världen över, vilket syns extra tydligt inom tillverknings-, underhålls- och byggbranschen.

Inom dessa branscher finns det dock också stora möjligheter att ta hjälp av data för att effektivisera verksamheterna, samtidigt som man får ut all information som behövs i samband med EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

Direktivet innebär ökade krav på hållbarhetsrapportering nästa år, med hållbarhetsdata för 2024 som ska rapporteras in den första januari 2025.

Om fokus endast ligger på regelefterlevnad och att möta de specifika kraven som ställs, så är det lätt att man bara bockar av de olika kraven utan att riktigt förstå den potential som faktiskt finns i den hållbarhetsdata man samlar in. Denna data kan också användas för att mäta långt mer än bara koldioxidutsläpp. Datan omfattar nämligen alla typer av affärsfunktioner, från arbetstransparens i leveranskedjan till mått på sociala variabler som jämlikhet och mångfald. Det betyder att informationen kan användas för att skapa konkurrensfördelar. Den finns också tillgänglig överallt: i allt från Exceldokument och isolerade frånkopplade system till olika webbplatser över hela världen, vilket gör det svårt för organisationer att komma åt datan på ett smidigt och snabbt sätt.

Det här är den riktiga utmaningen som företag världen över nu måste hantera. För det handlar inte om att ha en enorm volym och ett stort utbud av hållbarhetsdata att spåra och samla in. Det handlar snarare om att göra informationen tillgänglig, begriplig och verksam.

David Simonsson, Hållbarhetsrådgivare på IFS

Tillverkningsföretag kan till exempel utnyttja hållbarhetsdata för att förstå var de kan göra förändringar i sina processer för att minska energianvändningen, medan återförsäljare kan övervaka sina leveranskedjor för möjligheter till mer etiska inköp. Men för att förbättra sin hållbarhet baserad på denna data måste man först uppnå full transparens och utrusta alla avdelningar på företaget med ett begripligt och genomförbart ramverk för hållbarhet, där varje beslutsprocess inkluderar hänsyn till hållbarhetsparametrar.

Hållbarhetsrapportering ett riktigt datadilemma

Trots dagens förmåga att samla in och analysera data är vägen mot tydlig hållbarhetsrapportering invecklad. Detta på grund av att vi oftast har tillgång till för många olika metoder och måste arbeta med motstridiga datakällor. Företag brottas idag med att med att effektivisera sin datainsamling och förbättra dess tillgänglighet. För att komplicera saken ytterligare är frågan om datatransparens och ägande ännu en utmaning. Vissa organisationer är nämligen tveksamma till att dela med sig av sin hållbarhetsdata, av rädsla för att sprida potentiella felaktigheter i sin rapportering. Andra väljer att, i brist på egen kunskap och uppfattad förmåga att samla in data på egen hand, i stället vända sig till konsulter och outsourca hållbarhetsrapporteringen. Det är dock viktigt för företag att kunna äga sin rapporteringsprocess, för att kunna fatta bättre strategiska beslut till förmån för bättre hållbarhet.

Låt tekniken bana väg för hållbarhet

Så vad är lösningen för dessa utmaningar med hållbarhetsdata? Utvecklingen av molnbaserade plattformar som förser ett centraliserat lager av hållbarhetsdata, gör det enklare för företag inom olika branscher. De får lättare tillgång till data från olika avdelningar inom verksamheten, samt att de kan säkerställa att datan är konsekvent, korrekt och uppdaterad. Tekniken gör det också lättare att ansluta och bädda in hållbarhetsdata från olika källor, inklusive interna system, externa databaser och tredjepartsleverantörer.

Denna sammanföring av data säkerställer att data är standardiserad och kompatibel, vilket gör det enklare att snabbare analysera och rapportera på datan. Så i stället för att ha en avdelning som fokuserar på att endast arbeta med hållbarhet, och därmed samlar in data separat, måste företag börja bädda in hållbarhetsmätningar i samtliga processer på samtliga avdelningar. Att till exempel göra det möjligt för ekonomiavdelningar att läsa av förbrukningsdata direkt vid källan, tillsammans med finansiella data, sparar tid. Genom att ta in denna data och dela den bredare, hjälper den dem som är ansvariga för att sätta och nå hållbarhetsmål att anpassa dessa mål till den bredare organisationsstrategin, vilket gör att datan inte hålls isolerad inom en enda avdelning.

Genom att få tillgång till dessa analysverktyg kan företag få en djupare förståelse för sitt klimatavtryck, vilket inte bara gör det lättare för dem att möta dagens hårda hållbarhetskrav, men gör det också möjligt att driva på innovativa lösningar som stärker hållbarheten samtidigt som de optimerar kostnader. Då hållbarhetskraven nu täcker in samtliga delar av organisationers verksamheter, inklusive företagsdriften, har AI blivit ett allt viktigare verktyg för att garantera att den data man arbetar med är korrekt och konsekvent.

Med hjälp av hållbarhetsdata kan de förbättra sin verksamhet genom att identifiera var det finns möjligheter till att uppgradera befintlig infrastruktur och verktyg för att minska utsläppen, minska kostnaderna och förbättra resultatet. Till exempel, genom att minska energiförbrukningen för de maskiner som används för tillverkning, kan ett tillverkningsföretag sänka sina totala driftskostnader och förbättra sina vinstmarginaler, samtidigt som verksamheten har en mer positiv inverkan på miljön.

Hur går vi framåt?

Sammanfattningsvis, även om användning och analys av hållbarhetsdata onekligen är komplext, erbjuder det en god grund för på vilken man kan bygga vidare innovation och utveckling inom hållbarhet. Detta är dock bara möjligt genom att förflytta positionen från att använda hållbarhetsdata till endast rapportering till att använda den för att stärka och förbättra företags hållbarhet och på så vis bidra till företagens utveckling. Därför är det viktigt att inte betrakta hållbarhetsdata som ett isolerat element som endast används i samband med hållbarhetsrapportering – det gäller att synliggöra hållbarhetsdata överallt i organisationen och bädda in hållbarhet hjärtat av verksamheten.  Det här banar vägen för en mer hållbar och lönsam framtid.