Pengaregn till skyfallsforskning
Hem Miljö Ny projekt och pengaregn till skyfallsforskning

Ny projekt och pengaregn till skyfallsforskning

Publicerat av: Redaktionen

Översvämningar riskerar att leda till fara för människors hälsa och liv men även trafikproblem, elavbrott och fastighetsskador vilket kan bli kostsamt för samhället.

Nu har forskare vid Karlstads universitet, Lunds universitet och SMHI fått pengar för projektet ”Deltagardriven klimatanpassning – crowdsourcing av data för bättre hantering av urbana översvämningsrisker”, där de med olika metoder ska engagera och involvera medborgare och organisationer i klimatanpassningsarbete.

Skyfall är en av de faktorer som för med sig den största översvämningsrisken och med ett varmare klimat väntas skyfallen bli kraftigare och vanligare. Översvämningar kan bland annat leda till att miljöfarliga ämnen sprids i staden och omgivningen. Ett av projektets syften är att förbättra säkerheten i städer och samhällen i samband med skyfall. I projektet kommer forskarna att arbeta med deltagardriven klimatanpassning – crowdsourcing av data för en bättre hantering av urbana översvämningsrisker.

– Vår metod går ut på att engagera allmänheten med insamling av data som stöd för analyser och modeller av översvämningsrisker, för att i förlängningen anpassa den byggda miljön till intensiv nederbörd, säger Lars Nyberg, projektledare och professor i risk- och miljöstudier.

Forskarna kommer att arbeta med olika metoder för att engagera och involvera medborgare och organisationer i klimatanpassningsarbetet. De kommer fokusera på tre områden:

  • Mätning av regn och modellering av översvämning i städer.
  • Information om skador orsakade av översvämning i städer.
  • Åtgärder i fastigheter för att minska översvämningsskador.

Mängden regn är den största orsaken bakom hur allvarliga översvämningarna blir som äger rum. Därför är det viktigt att samhället har tillgång till data från regnmätare som drivs av SMHI i hela landet. I de flesta svenska städer finns även regnmätare som drivs av kommunala VA-organisationer.

– De flesta skyfallen är oftast lokala och kortvariga, vilket gör det svårt att mäta regnmängden i det befintliga nätet av regnmätare, säger Konstantinos Karagiorgos, adjunkt på risk- och miljöstudier. Till exempel uppmättes det, under det stora skyfallet i Malmö 31 augusti 2014, mycket olika regnmängder i olika mätare.

Pengaregn till skyfallsforskningEtt sätt att komplettera statliga och kommunala regnmätare är genom crowdsourcing där invånare med egna regnmätare delar med sig av sina mätdata.

– Även fotografier och annan information från medborgarna om översvämningars vattendjup och utbredning kommer att samlas in, säger Lars Nyberg. Den nya kunskapen om regnets utbredning och om översvämningars karaktär kommer i nästa steg att användas för att förbättra modeller för beräkning av framtida översvämningar.

Försäkringsinformation

Information om skador på grund av översvämningar finns samlat hos försäkringsbolagen. Det som försvårar ett systematisk användande av deras skadedata är dels att data är spridda hos de olika bolagen, dels att de utgör känslig information för både försäkringstagaren och för bolaget. Det finns även information om skador orsakade av översvämningar hos VA-bolag och hos enskilda fastighetsägare.

– Vi kommer att kontakta intressenter inom alla berörda kategorier, det vill säga försäkringsbolag, VA-organisationer och enskilda fastighetsägare, säger Konstantinos Karagiorgos. Vi ska inventera vilka typer av information som de olika intressenterna har och, framför allt, om och hur de är villiga att dela den informationen. Avsikten är att skapa ett integritetsskyddat system för data om skador orsakade av översvämningar i städer.

Informationen kommer att användas för att öka kunskapen om hur skadorna uppstår och därmed även utgöra en bra bas för att minska kostnader och olägenheter på grund av översvämningar.

Engagemang och ökad kunskap

Med resultaten från projektet förväntar sig forskarna att kunna föreslå användning av privata regnmätare i städer som ett komplement till de nät av regnmätare som finns nationellt från SMHI och lokalt via kommunala VA-bolag. De hoppas också kunna föreslå hur en nationell databas för översvämningsskador kan skapas. När det gäller åtgärder ska de undersöka praktiska åtgärder för att skydda enskilda fastigheter och för att minska fastigheters avrinning till avloppsledningsnätet.

– På så sätt kan underlaget för att klimatanpassa städer och minska risken för översvämningar förbättras, säger Kristin Gustafsson, doktorand på miljö och säkerhet. En ytterligare positiv effekt är att projektet kan bidra till ökad kunskap och större engagemang i frågor som rör hur vi hanterar stora regnmängder i det svenska samhället.

Genom att involvera fastighetsägare hoppas forskarna kunna öka engagemanget för klimatanpassning av egna bostäder. I fokusgrupper kommer fastighetsägare och sakkunniga från försäkringsbolag, kommuner och företag diskutera åtgärder och anpassning.

Fakta

Forskningsprojektet har fått närmare åtta miljoner under åren 2021-2025 och har åtta forskare involverade. Från Karlstads universitet,  risk och miljöstudier deltar Lars Nyberg, projektledare, Tonje Grahn, Konstantinos Karagiorgos och Kristin Gustafsson. Från avdelningen för teknisk vattenresurslära på Lunds universitet deltar Rolf Larsson och Shifteh Mobini, och från  SMHI deltar Jonas Olsson och Remco van de.

Liknande projekt

Ett annat projekt, ”DRASTIC: Statisk och dynamisk översvämningsrisk i Sverige under klimatförändring” har liknande forskningsinriktning och kommer att komplettera och utöka dagens kunskap om framtida översvämningsrisker på olika sätt.

Resultaten kommer att förbättra bedömningen av översvämningsrisker i Sverige och beslutsstödet för klimatanpassning.

– I projektet utvecklas en dynamisk modell för kartläggning av översvämningsrisker, baserat på mycket långa simuleringar med en ny typ av vädergenerator, säger Barbara Blumenthal, adjunkt på risk- och miljövetenskap.

Simuleringarna ska i sin tur leda till en katalog av framtida översvämningsscenarier som bygger på realistiska väderförlopp. Skademodellen som tas fram inom projektet är avsett för nationell tillämpning.

– I DRASTIC ska vi utveckla en skademodell, baserad på fallstudier i Karlstad och Jönköping, säger Tonje Grahn, ansvarig forskare från Karlstads universitet. Resultaten från projektet har ett uppenbart värde för samhället eftersom det kommer att ge ny information som kan användas för hantering av översvämningsrisker, inklusive klimatanpassning, på nationell nivå.

Projektet har också som syfte att informera samhället i stort om risken för översvämningar i deras närområde på lokal nivå, såväl som hur risken varierar i ett större perspektiv över hela landet. Det kan också tjäna som en kompletterande källa till riskinformation för lokala myndigheter som underlättar granskning och uppdatering av översvämningsplaner.

Fakta

Projektledare: Jonas Olsson, SMHI. Övriga deltagare är Nina Bosshard, SMHI, Tonje Grahn och Barbara Blumenthal vid Karlstads universitet och Yeshewatesfa Hundecha, SMHI. Projektet har fått närmare 4 miljoner mellan 2022- 2024.

 

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>