Den 13 oktober genomfördes det första arbetsmötet i förstudien för samverkansprojektet, som syftar till att identifiera krav på ett koncept för digital samverkan för Malmö godsbangård. CDM står för Collaborative Decision Making – alltså beslutsfattande i samarbete och förstudien tar inspiration från CDM-koncept som utvecklats för andra syften och domäner, såsom AirportCDM (luftfart), PortCDM (Sjöfart) samt StationCDM (Järnväg).
Malmö godsbangård valdes som pilot för en modell som kan användas på fler större och komplexa noder i järnvägssystemet och för att förbättra samverkan mellan dessa noderna. Valet av just Malmö beror på bangårdens strategiska betydelse i både det svenska och det europeiska transportnätverket.
Kartläggningen genomförs i ett redan befintligt samverkansforum som bedrivs inom branschsamarbetet Tillsammans för Tåg i Tid (TTT) och där representanter i nuläget finns från Trafikverkets planering och trafikledning samt DB Cargo Rail Scandinavia, Hector Rail, Mertz och med oss på Green Cargo som sammankallande part.
Kartläggning av tågflöden, rörelser, verksamheter, informationsbehov och tekniska förutsättningar. Under förstudien samlas aktörer som är involverade i den verksamhet som sker på och i anslutning till Malmö godsbangård i så kallade Living Labs. Dessa kan beskrivas som en användarcentrerad innovationsprocess eller innovationsmiljö där experimenterande, samverkan och medskapande är utgångspunkt. Under workshopen kartläggs tågflöden samt andra rörelser och verksamheter på bangården samt rådande informationsbehov och tekniska förutsättningar för ett standardiserat informationsutbyte i realtid.
Ett ökat informationsutbyte, av både beräknade och faktiska tider, ger en samlad lägesbild för aktörerna och informationen leder till bättre underlag för beslut. Aktörerna får en ökad planeringsförmåga genom att de tidigare kan ta del av andra aktörers intentioner och faktisk status i processen och därmed också kan förutsäga och tidigare parera för eventuella störningar. Genom att öka förutsättningarna för varje enskild part att optimera sin verksamhet, ökar koordinationsförmågan för hela bangården, som därmed kan fungera som en effektiv nod i det större transportsystemet, både inom järnväg och andra transportslag.
Många positiva effekter av den digitala samverkan – för alla
Förväntade effekter av arbetet är ökad punktlighet i interna och anslutande flöden, ökad förutsägbarhet där aktörerna får ökad förmåga att planera sin verksamhet och förutsäga påverkan av eventuella störningar. Men man räknar också med effekter på ökad kundnöjdhet genom högre leveransprecision, förbättrad arbetsmiljö genom ökad informationstransparens som minskar manuell informationssökning och minskar osäkerhet hos operatörerna samt ger en ökad nyttjandegrad av befintlig infrastruktur, personella resurser samt lok och vagnar.
Kartläggningen kommer att fungera som underlag för förstudiens arbete och vi ser en stor möjlighet att också kunna inkludera erfarenheter från flöden i projektet StationCDM, som omfattar trafiken mellan depån i Hagalund och Stockholm C med planerad driftstart i augusti 2021. Eftersom Malmö godsbangård har liknande utmaningar som identifierades i StationCDM finns stora förutsättningar att återanvända delar av den kunskap och det material som togs fram under förstudien för StationCDM.
Projektet drivs med stöd från det statliga forskningsinstitutet RISE
Projektet drivs med stöd från det statliga forskningsinstitutet RISE och jag frågade projektledaren från RISE, Sandra Haraldson, om vilken vision hon har av samarbetet på Malmö godsbangård när YardCDM rullas ut i full drift bland aktörerna.
– YardCDM kommer innebära en ökad informationstransparens och möjliggöra för en samlad lägesbild mellan de aktörer som är verksamma på och i anslutning till Malmö godsbangård. Det kommer att ge upphov till flera önskvärda effekter, såsom ökad punktlighet, optimalt nyttjande av befintliga resurser och infrastruktur samt en förbättrad arbetsmiljö. Min vision är att YardCDM bidrar till att Malmö godsbangård, och på sikt flera svenska bangårdar, blir en effektiv nod i järnvägssystemet och därmed en viktig del i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem.
Jag ställde frågan ”vilka framtida fördelar ser du med YardCDM i det dagliga jobbet på bangården?”, till Hans G Nilsson, som är gruppchef inom Green Cargo på Malmö godsbangård och också engagerad i förstudien.
– Jag ser det som en stor möjlighet att få tillgång till aktuell och tillförlitlig information både internt inom Green Cargo, men framförallt mellan oss och övriga som verkar på bangården. Ju bättre information och prognoser vi har tillgång till, desto bättre kan vi planera och justera våra planer och då kommer punktligheten som ett resultat av det.
Och jag håller med både Sandra och Hans om att det här kommer att ge aktörerna helt andra möjligheter att samordna sig på bangården och med omvärlden. Det är ett väldigt komplext logistiksystem med minutprecision och dagens former för informationsutbyte är till stor del rena 1900-talet.