2030-sekretariatet ser till att klimatmålen för transportsektorn verkligen uppnås

År 2013 kom FFF-utredningen – Fossilfrihet på väg – som preciserade målet om en fordonsflotta som ska vara oberoende av fossila bränslen.

Auto Draft
– Vi måste tänka på att utbytet av fordonsparken går långsamt, säger Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet. Antalet kommer att öka successivt för att åstadkomma en kraftig ökning till 2030. Bild: Malin Jochumsen

Utredningen ledde till att riksdagen 2017 beslutade att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minskas med 70 procent mellan 2010 och 2030.

Med detta mål är Sverige mest ambitiöst i hela EU.

År 2013 grundades också 2030-sekretariatet. Med hjälp av nyckeltal följer sekretariatet upp vägen till målet och ska se till att detta verkligen uppnås. Sekretariatet är en allians av aktörer som verkar för att det politiska målet förverkligas. Den är oberoende av politiska kopplingar och tekniklösningar. Elektrifiering är en del av lösningen. I övrigt gynnas transporter med bränslen som vätgas och olika biobaserade bränslen som etanol, biogas, HVO och RME.

Laddningsmöjligheter

I Sverige finns nära fem miljoner personbilar och andra lätta fordon. I mars i år utgjordes 215000 av laddbara fordon – rena elbilar eller laddhybrider – vilket innebär 4 procent av den lätta fordonsflottan. Enligt prognos kommer antalet att öka successivt till 231000 år 2030, då det kommer att finnas 1,7 miljoner, dvs. ungefär en tredjedel av alla lätta fordon.

Vidare finns idag 500 bussar och 6200 lätta lastbilar som är laddbara. De tunga lastbilarna är också på gång, men för dagen finns ingen pålitlig statistik. Ofta diskuteras laddmöjligheter enbart för personbilar och då tänker vi kanske på privatbilar som står stilla 95 procent av tiden. För bussar och lastbilar som körs en stor del av dygnet blir kraven på laddning mycket större än för personbilar. Supersnabbladdare med likström blir sannolikt ett måste för de tunga fordonen. Och även de lätta lastbilarna måste kunna laddas lättare än idag.

– Inte minst distributionsbilar, både lätta och tyngre, som kör i tätorter och lämnar ut varor är jätteviktiga, säger Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet. Fordonen har stora utsläpp av hälsoskadliga partiklar och kväveoxider. Bilarna behöver laddas över natten, det är ett mindre problem, men de behöver 1–2 laddningar under dagen medan föraren äter eller fikar.

EU driver på

EU har satt upp klimatmål för de tunga fordonen. Enligt ett beslut 2019 ska koldioxidutsläppet minska med 15 procent till 2025 och med 30 procent till 2030. När det gäller bussar körs idag 90 procent av den upphandlade kollektivtrafiken i Sverige på biodrivmedel. Här dominerar HVO, RME och biogas. Men elen ökar snabbt nu och åtminstone el-buss-andelen kommer att öka, bland annat mot bakgrund av EU:s Clean Vehicle Directive. Utvecklingen för bussar kommer troligen att fortsätta från dagens goda nivå. För tunga fordon ser det sämre ut och en bedömning är att förbränningsmotorn kommer att dominera även 2030. En fråga i sammanhanget är om satsningen på elvägar kommer att ha betydelse på kort sikt. Här får branschen i stället hoppas på en snabb expansion av batteridrivna tyngre fordon, särskilt som tunga fordon körs långa sträckor, ofta mellan flera länder, och sett till utsläpp dominerar de tunga lastbilarna över distributionsbilarna som lär ersättas med eldrivna i en snabbare takt. Möjligen kan gasdrift delvis hjälpa till att nå klimatmålen. I södra Europa utgör gasbilar 3 procent av IVECO:s försäljning.

I Sverige har vi en särskilt stor utmaning i och med 2030-målet vad gäller hela transportsektorn. Beakta att EU:s övergripande mål är 14 % reduktion av koldioxid till 2030, i jämförelse med Sveriges mål på 70 procent.

Mjukvara

– Under eComExpo kommer vi bland annat att betona betydelsen att utveckla mjukvara för laddningen, berättar Jakob Lagercrantz. Smart laddning har många innebörder och fördelar. Kunden ska sättas i fokus och kunna ladda när elen är billig. Elbilarna och laddinfrastrukturen ska kunna användas för att stödja elnäten, genom att bland annat leverera balanskraft och kapa effekttoppar.

Bilarna och laddinfrastrukturen måste därför kunna kommunicera med elnätet och så att information kan skickas i båda riktningarna. En standard finns för detta och är implementerad i Chademo-laddare. Denna standard fortsätter att utvecklas.

Ytterligare EU-arbete

2030-sekretariatet med partners arbetar i EU tillsammans med intressentgrupper i framförallt Holland, Österrike och Tyskland, för att påverka EU:s beslut. Bakgrunden är bland annat att EU:s klimatlag kommer att förändra innehållet i ett tiotal befintliga direktiv inom transportsektorn. I sammanhanget blir också EU:s taxonomi viktig, med bindande regelverk bland annat beträffande bidrag till och fondering för miljömässigt hållbara investeringar.

– Här är det viktigt att taxonomin inte bara gynnar nya High Tech-satsningar, utan också ger befintliga tekniker en chans att utvecklas, avslutar Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet.

Det politiskt oberoende 2030-sekretariatet har kritiserat regeringens vårbudget för att på fel sätt använda medel som EU gett Sverige i återställningsbidrag, andelen till gröna omställningar och digitalisering med 20 miljarder kronor 2021-23. EU är tydlig med att medlen ska gå till additionella åtgärder, men regeringen ska enligt vårbudgeten använda dessa för att finansiera sådant som ändå skulle ha finansierats i med ordinarie medel. En given fråga är förstås om EU kommer att följa upp detta…

Av: Kjell Arne Larsson, Dagens Infrastruktur.

Related Articles