Ramboll CO2mpare är en ny referensdatabas som i dagsläget innehåller mer än 130 byggnadsprojekt i 6 länder.
Databasen ger byggnadsindustrins aktörer möjligheten att jämföra sin egen koldioxidminskning, och sina strategier för koldioxidminskning, med andras.
Det är den första internationella databasen i sitt slag, med öppen tillgång till CO2-siffror från en mängd olika byggnader.
Byggnader står för 37 % av de globala energirelaterade CO2-utsläppen, 34 % av energibehovet och 50 % av det material som förbrukas. Kvalitetssäkrad och konsekvent data är avgörande för att förbättra dessa och andra hållbarhetsaspekter i byggnader. Med sådan data är det möjligt för industrin och beslutsfattare att göra jämförelser och sätta hållbarhetsmål för specifika byggnadstyper.
Hittills har denna data inte delats offentligt, vilket innebär att det gått långsamt att hitta best praxis-lösningar.
– Klimatpåverkan från byggnader har länge varit ett stort problem. Ett sätt att komma vidare är genom att dela kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Eftersom vi på Ramboll är rådgivare och experter inom det här området, med många kunder inom bygg- och fastighetsbranschen, ser vi det som vårt ansvar att dela vår kunskap, säger Åsa Lindgren, hållbarhetschef för Ramboll Sverige.
Åsa Lindgren, hållbarhetschef Ramboll Sverige
Med Ramboll CO2mpare har företagets experter utvecklat en benchmarkingdatabas som visar koldioxidavtryck för 10 olika byggnadstypologier, över hela deras livscykel.
– Med den data som vi gör tillgänglig i databasen får intressenter inom byggbranschen värdefull input till sina egna analyser. Vi förväntar oss att denna transparens kring vad som går att uppnå genom olika strategier och åtgärder kommer att bidra till nya och mer ambitiösa koldioxidmål för våra kunders bygg- och fastighetsportföljer, berättar Åsa Lindgren.
Första plattformen med öppen tillgång med internationella data
Ramboll CO2mpare är det första open access-verktyget i sitt slag. Från start tillhandahåller databasen mer än hundra projekt inom olika byggnadstypologier. Majoriteten av de projekten finns i norra Europa, och data från flera kontinenter kommer över tid att adderas för att utveckla en mer omfattande global förståelse för hur man kan bygga med minskade koldioxidutsläpp.
Efterfrågan på mer hållbara byggnader ökar och därför måste investerare och utvecklare förstå hur kol kan lagras i byggnader, samt vilka processer och material som ger de största koldioxidutsläppen – både i byggskedet och under byggnadens livslängd. Generellt kommer den ökande efterfrågan innebära att ju lägre koldioxidavtryck en byggnad har, desto större intresse finns det för att investera i den eller vara hyresgäst.
– Fastighetsutvecklare och entreprenörer vill minska CO2 i sina projekt och se till att det är ett attraktivt investeringsobjekt, och denna nya databas är designad för att hjälpa alla branschaktörer att jämföra sina mål. Även intressenter som pensionsfonder kan ha intresse av denna data för att kunna investera i byggnader med tydliga mål för låga koldioxidutsläpp, berättar Åsa.
