Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad
Hem Miljö Det testas en ny typ av hållbar studentbostad

Det testas en ny typ av hållbar studentbostad

Publicerat av: Redaktionen

KTH:s campus har en ny experimentbostad för delningsboenden blivit klar och fyra studenter har flyttat in.

Nu ska KTH-forskare studera beteende och klimatavtryck under ett år medan studenterna bor i lägenheten.

Anledningen är bland annat att flera studier visar att delat boende, så kallad co-living, ger lägre klimatavtryck och samtidigt större levnadsyta med mer plats för umgänge.

KTH Live-In Lab är en 100 kvadratmeter stor plattform för bostadsexperiment mitt på KTH:s campus i Stockholm. Här har forskning inom framtidens boende pågått i snart 5 år. Nu har helt ny typ av lägenhet byggts. Utformningen baseras på omfattande intervjuer och arbetsseminarier med studenter, och är en helt ny typ av gemensamt studentboende, specialritad för ändamålet.

– Delningsboende är ett väldigt bra sätt att bo, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men det finns hinder i normer, byggregler och tradition som gör att man hellre bygger ettor. Det vill vi ändra på, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen.

Projektet har pågått i två år och man har gått grundligt tillväga. Experimentbostaden har utvecklats och byggts om i två omgångar och tre olika planlösningar har studerat. Från enrumslägenheter till denna co-living lägenhet som är ritad av arkitektkontoret Theory Into Practice. Nu ska forskarna undersöka hur boendet fungerar i praktiken, hur man disponerar bostaden, både privata rum och gemensamhetsytor. Hur mycket el och varmvatten som går åt i lägenheten jämfört mot tidigare enrumslägenheter ska också studeras.

Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad

Tillsammans med tjänstedesigners undersöker forskarna även sociala aspekter av att leva tillsammans, som till exempel var det uppstår konflikter och åtgärder för att minska dessa. Man har testat enkla saker som att äta middag tillsammans en gång i veckan och ha färdiga städrutiner när man flyttar in, något som visat sig göra stor skillnad. Men framför allt skapar delat boende sociala relationer och gemenskap, vilket minskar ensamhet som är ett ökande problem bland unga.

– Arkitektur har stor inverkan på hur vi lever våra liv och vilka val vi gör. I projektet har vi tillsammans med studenterna arbetat fram en bostad för gemenskap där det är lätt att dela på rum och prylar. Yta har omfördelats från privata rum till större kök och allrum och därigenom får varje student tillgång till mer än tredubbelt så mycket boyta, säger Anna Sundman, arkitekt på Theory Into Practice och ansvarig för utformningen.

– Från studentundersökningar framkommer det att man vill ha mer gemenskap. Både lägenhets- och korridorboende upplever att dagens bostäder hindrar dem från att umgås och träffa vänner. Drygt 40 procent uppger att de skulle vilja göra  detta oftare än vad som är fallet idag, säger Sara Ilstedt.

Det är viktigt att kunna välja avskildhet eller att vara social. Därför har arkitekturen utformats så att det finns olika zoner beroende av känsloläge. I bostaden undersöker forskarna hur hållbara vardagsrutiner kan växa fram och hur bostaden kan planeras för att stödja att hållbara vanor etableras, som till exempel återvinning och delande. Kökets utformning och användning har stor inverkan på bostadsbyggandets och bostadens energi- och resursförbrukning. Här testas nytänkande lösningar som tar hänsyn till flera användare i köket.

– De byggnormer som finns idag är utformade för ett hushåll per lägenhet. Köksstandarden bygger fortfarande på att en person lagar mat till en hel familj. I co-living behöver köket kunna fungera för att flera singelhushåll lagar olika mat samtidigt, säger Sara Ilstedt.

En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på cirka 20-25 kvadratmeter. I den här delningsbostaden kan varje student disponera 8 kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor, och det på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter. Det blir möjligt genom att ta bort korridorer, slå ihop kök och utnyttja byggd ytan med effektivt.

– Genom samverkansprojekt som Co-kitchen vill vi lära oss mer om hur vi ska utveckla våra campusnära och innovativa studentbostäder på bästa sätt och där det delade boendet står i fokus. Med utgångspunkt i användarnas behov kan studier av dessa miljöer generera fördelar för den enskilde personen och hållbart samhällsbygge i en större skala som sparar på jordens resurser, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.

Projektet Co-kitchen görs i samverkan med Akademiska Hus, som har som mål att i egen regi bygga boenden för 5 700 studenter och forskare runt om i landet. Forskningen inom Co-kitchen kommer att ligga till grund för Akademiska Hus framtida studentbostäder.

Genom co-living kan fler personer bo i ett hus vilket ger stora klimatbesparingar per boende. När forskarna har gjort klimatanalyser och skalat upp några olika co-living till ett våningsplan minskade klimatpåverkan per person med 31 procent i genomsnitt, jämfört med enrumslägenheter. Detta samtidigt som de boendes levnadsyta nästan tredubblats.

I projektet Co-kitchen ingår förutom KTH och Akademiska Hus även arkitektkontoret Theory Into Practice samt tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Projektet har möjliggjorts tack vare forskningsinfrastrukturen i KTH Live-In Lab.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>