Förslag i EU-parlamentet hotar skogsindustri och energiförsörjning
Hem Miljö Förslag i EU-parlamentet hotar skogsindustri och energiförsörjning

Förslag i EU-parlamentet hotar skogsindustri och energiförsörjning

Publicerat av: Redaktionen

En tredjedel av sysselsättningen och intäkterna till den svenska skogsindustrin riskerar att försvinna om ett EU-förslag får majoritet i EU-parlamentet.

 Svensk skogsindustri tvingas stå tillbaka när flera EU-länder saknar viljan att uppfylla Parisavtalet.

– Eftersom huvuddelen av bränslet till de svenska fjärrvärmeverken är biprodukter från skogsindustrin och avverkningsrester från skogsbruket innebär det också ett hot mot den förnybara värmeförsörjningen, liksom för produktionen av biokraft, säger Gustav Melin, vd för Svebio, Svenska bioenergiföreningen.

EU-parlamentet bereder just nu regelverket för markanvändning och skog, det som i klimatrapporteringen kallas LULUCF (utsläpp och upptag från Land Use, Land Use Change and Forestry). EU-kommissionen har föreslagit att Sverige ska ha ett LULUCF-mål för 2030 på ett nettoupptag av 47,3 miljoner ton koldioxid per år. Under de senaste åren har LULUCF-nettot i Sverige legat kring 37 miljoner ton koldioxid.

Energiförsörjningen hotas

EU-kommissionens förslag innebär en neddragning av de svenska avverkningarna med omkring 16 procent, om hela betinget ska tas inom skogssektorn. Det är mycket svårt att åstadkomma ökad kolinbindning i andra sektorer på kort sikt.

– Förslaget i EU-parlamentet får dramatiska konsekvenser både för det svenska skogsbruket och skogsindustrin liksom för vår energiförsörjning. De politiker som stödjer detta förslag måste ärligt redovisa konsekvenserna för inkomster, sysselsättning och energiförsörjning. Tiotusentals anställda och hundratusentals skogsägare är berörda. För konsumenterna av fjärrvärme i våra städer och tätorter handlar det om ökade kostnader för värme i framtiden. Dagens användning av hållbara biobränslen från skogsindustri och skogsbruk ger trygg och klimatvänlig el och värme till låg och stabil kostnad för miljontals svenskar. Det är en viktig energiresurs att slå vakt om, säger Gustav Melin.

Minskade export- och skatteintäkter 

Under behandlingen av EU-kommissionens förslag i EU-parlamentet har huvudrapportören i miljöutskottet, den finske EU-parlamentarikern Ville Niinistö från den gröna gruppen, föreslagit en ytterligare höjning av målet. Hans förslag skulle ge ett svenskt LULUCF-mål på 64,1 miljoner ton koldioxid. Enligt vår beräkning skulle detta leda till att avverkningarna i svenskt skogsbruk måste minskas med minst 33 procent.

– En neddragning av det svenska skogsbruket enligt förslaget i EU-parlamentet kommer att drabba den svenska ekonomin i stort med minskade exportintäkter och minskade skatteintäkter och ge negativa konsekvenser för många regioner och kommuner genom minskad sysselsättning på landsbygden och i berörda industriorter. Det är naturligtvis orimligt att svensk industri och svenska skogsägare som redan samlar stora mängder av Europas utsläpp i sin skog ska tvingas sluta bedriva klimatvänligt skogsbruk bara för att en del av EUs länder ska kunna fortsätta använda fossil olja, kol och naturgas under många år framöver, avslutar Gustav Melin.

Fakta om kolbalans i skogen:

  • Förslag i EU-parlamentet hotar skogsindustri och energiförsörjning

    De svenska skogarna tar genom sin tillväxt upp ungefär 160 miljoner ton koldioxid varje år. Netto sker en inlagring av omkring 40 miljoner ton koldioxid, efter avverkningar och naturlig avgång. Foto: iStock

    De svenska skogarna tar genom sin tillväxt upp ungefär 160 miljoner ton koldioxid varje år. Netto sker en inlagring av omkring 40 miljoner ton koldioxid, efter avverkningar och naturlig avgång. Lagret av biogent kol i skogen ökar alltså år för år, och har gjort så ända sedan 1920-talet. Utsläppen av växthusgaser från alla andra sektorer ligger omkring 45 – 50 miljoner ton koldioxid. Det betyder att de svenska skogarna binder in nästan lika mycket koldioxid som alla andra verksamheters utsläpp av växthusgaser.

  • Upptaget av koldioxid i de brukade skogarna bokförs inom LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) tillsammans med förändringar av lagrat kol i träprodukter, förändringar av kolförråd i skogsmark, åkermark, betesmarker, brukade torvmarker och förändrad markanvändning. Under de senaste fem åren har Sverige i genomsnitt haft ett LULUCF-netto på 37 miljoner ton koldioxid per år.
  • Att avverka mindre leder på kort sikt till ökat förråd av biogent kol i skogen och ett ökat LULUCF-netto. Men samtidigt minskar klimatnyttan av substitution av fossila bränslen och material vid användningen av skogsprodukter och biobränslen. Dessa ökade utsläppen uppstår både i Sverige och utomlands. På medellång och lång sikt minskar upptaget av kol i skogarna om man drar ner på avverkningarna eftersom tillväxten minskar när träden åldras. Unga träd har den högsta tillväxten och därmed det högsta upptaget av koldioxid.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information>>