Framtidens digitaliserade godsflöden leder inte automatiskt till ökad hållbarhet

Framtidens digitaliserade godsflöden leder inte automatiskt till ökad hållbarhet 1
Anna Pernestål är föreståndare för ITRL, Integrated Transport Research Lab, vid KTH

Framtidens digitaliserade godstransportsystem innebär inte självklart bara hållbarhetsvinster. Frågan är komplex och nya godsflöden kan komma att uppstå ur ambitionerna. Detta hör till slutsatserna i projektet ”Scenarier för morgondagens digitaliserade godstransportlandskap”.

Projektet har finansierats av Drive Sweden (ett statligt strategiskt innovationsprogram) och bedrivits av ITRL (Integrated Transport Research Lab) vid KTH i Stockholm, fordonstillverkaren Scania, Closer (den nationella samverkansplattformen för transporteffektivitet) och det internationella konsult- och analysföretaget Kairos Future.

I slutrapporten redovisas fyra olika framtidsscenarier kring hur digitaliseringen påverkar transportlandskapet och man spekulerar om möjlig utveckling utifrån två axlar.

*En axel som går mellan ytterligheten att nuvarande ordning i huvudsak fortfarande gäller (där ekologi är en av flera viktiga frågor) till den andra ytterligheten att en ny grundlogik har slagit igenom, där ekologisk hållbarhet är överordnat andra frågor och där cirkularitet intagit helt nya nivåer och konsumtionen minskat reellt.

*Detta medan den andra axeln går från att industriell organisering dominerar och datadelning sker i måttlig utsträckning till att det sker en stor och öppen datadelning mellan bolag, samhälle och individer.

Finns inga ”gratisluncher”

–I några av scenarierna ser vi att det kan uppstå mer transportarbete, exempelvis vissa tillbakaflöden. Även återanvändning skapar transportbehov, säger Anna Perneståhl, föreståndare för ITR, och förtydligar:

–Det finns inga ”gratisluncher”. Förarlösa fordon, elektrifiering och cirkulära affärsmodeller, allt skapar nya behov, vilket inte är överraskande i sig. Det finns alltid baksidor.

Hon förklarar också att det inte är självklart var exempelvis elektrifiering av vägar ger mest nytta.

–Det är inte självklart E4 som gäller om man tar hänsyn till var transporterna startar och slutar. Det är viktigt att göra mer sofistikerade val eftersom det handlar om samhällsinvesteringar.

När det gäller godstransportlandskapets utveckling talar man om påverkan utifrån en rad olika faktorer inom områden som samhällsbyggnad, politik och reglering, konsumentbeteenden och opinion samt data och teknik. Både i branschens invärld och dess omvärld.

Internt i branschen handlar det också om affärsmodeller och organisation, till exempel när logistiken blir en fråga för ledningsgruppen, när nya affärsmodeller dyker upp, när rollerna i godstransportlandskapet förändras, när förarlösa fordon minskar behovet av chaufförer och när helt nya kompetenser förväntas hos lastbilschaufförer.

Nya utmaningar att vänta

*I tre av projektets scenarier ökar fokus på återvinningsflöden. I två av scenarierna ökar återvinningsflödena och flödena individer emellan. Detta leder till nya utmaningar för att optimera flödena och till att godstransporter ökar i urbana miljöer.

*I samtliga fyra scenarier förutspås en ökning av persontransporter, även i scenarier där klimatfrågan har hög prioritet. Hanteringen av den här ökningen beskrivs som viktig för att det ska gå att nå klimatmål och fokus behöver enligt rapporten vara på fossilfria bränslen och effektivare transporter.

*Slutrapporten talar också om externa händelser och osäkerheter som inte är direkt kopplade till vare sig godstransporter eller digitalisering.

–Vårt projekt utgör ett första steg mot förståelse för digitaliseringens inverkan på godstransportlandskapet, säger Anna Pernestål, som räknar med att diskussionen om framtiden bara har börjat.

Av Gösta Löfström

Related Articles