Transportbranschen behöver betydligt mer personal än vad de offentliga utbildningarna kan få fram.
Dessutom – i och med elektrifiering och digitalisering – kommer kompetenskraven av utvecklas i en rasande takt.
Detta stod klart under konferensen ”Framtidens Kompetens” ordnad av Transportföretagen.
Gymnasie- och vuxenutbildningarna klarar en del av dagens personalbehov, men bara till 60 procent. Exempelvis anger 40 procent av bussbolagen att de har svårt att hitta arbetskraft. Svenskt Näringsliv uppger att av de rekryteringar som görs inom näringslivet, misslyckas var femte. Ett grundproblem för bland annat transportbranschen är att alldeles för få ungdomar väljer att gå en yrkesinriktad linje. Och inte minst denna bransch behöver höja sin attraktivitet. Teknikutvecklingen med elektrifiering och digitalisering innebär en stor utmaning för transportbranschen, men samtidigt en möjlighet att göra yrkesrollerna intressantare, skapa arbetsrotation och erbjuda karriärvägar. Lägg därtill att i framtiden handlar det inte enbart om att sälja frakttjänster, utan erbjuda mycket bredare utbud av tjänster, som många gånger kommer att baseras på fordonens mjukvaror och företagens logistiksystem.
– Kompetens är en fråga både på kort och lång sikt. Successivt behövs allt mer kompetens och i framtiden behöver vi särskilt duktig och välutbildad arbetskraft. Jag understryker vikten av kompetensförsörjning för att vi ska klara framtida utmaningar, sa inledningsvis Björn Alvengrip, styrelseordförande för Transportföretagen.
Hållbar mobilitet
Claes Jerveland, vd Volkswagen Group Sverige, fortsatte med presentationen ”Hållbar mobilitet förutsätter hållbar kompetensförsörjning”. Han berättade om konsekvenser och möjligheter för biltillverkare, som följd av elektrifieringen, men hänvisade också till andra megatrender, bland annat hållbarhetskrav, självkörande fordon och digitalisering. Den senare erbjuder mjukvaror och tjänster vars utveckling är mycket svår att förutse. Claes Jerveland jämförde med en smartphone; när den kom, vem kunde förutspå hur mycket man kunde använda den till?
– Allt det nya kräver nya kompetenser. Samtidigt med elektrifieringen av fordon måste vi serva och underhålla de befintliga fordonen. Vi måste ha kvar den gamla kompetensen och samtidigt bygga på med nya, när det gäller elektrifiering och digitalisering, förklarade Claes Jerveland. Vi vill inte längre sälja maximalt antal fordon, i stället sälja de bästa och mesta tjänsterna.
Eftersom vi idag inte vet vilken mjukvara till bilarna och vilka tjänster som utvecklas, går det heller inte att säga exakt vilken kompetens som behövs i framtiden, men klart är att fordonsindustrin kommer att kriga om kompetens inom elektrifiering och digitalisering. Digitala tjänster kommer att förändra fordonsindustrin och transportbranschen i alla led. Det genererar många nya arbetstillfällen med helt andra roller än idag och där de lokala bilhandlarnas anläggningar utvecklas till hubbar för ett brett utbud av tjänster.
Helena Arensberg, Senior VP Human Resources hos Volvo Lastvagnar var inne på samma linje och nämnde en bedömning att 65 procent av dagens unga kommer att ha yrkesroller som inte ens existerar idag. Så fort kommer utvecklingen att gå. I vardagen kommer fordonsindustrin att behöva behärska både gammal och ny teknik, parallella kompetenser behövs vilket ställer stora krav.
– För fordonsindustrin blir relationen med kunden allt viktigare, leverans av fordon, service och tjänster blir mer av ett partnerskap, menade Helena Arensberg.
Beträffande utbildningsbehoven pekade Madelene Hjelm, vice vd IB Transport Mälardalen, på att skolplanerna behöver bli mer flexibla och att både elever och lärare i större utsträckning och tidigare tar del av verkligheten. Kanske även lärarna behöver göra praktik.
– Jag vill framförallt att yrkesutbildningarna har större andel praktiska ämnen och gärna från första årskursen, poängterade Madelene Hjelm.
– Precis som andra företag har vi också ett ansvar för kompetensförsörjning, men det är svårt att vara delaktig i myndigheternas beslut. De är ofta bristfälliga i praktiken, kanske för de tas för snabbt, menade Madelene Hjelm.
Skilda förutsättningar
Marcus Risberg, vd Destination Gotland, påminde om att teknikskiftet kommer att ske med olika hastighet för olika transportslag inom sina respektive delbranscher.
– Och dessutom kan vi idag inte riktigt precisera vad som behövs i framtiden. Arbetsgivarorganisationerna har en hel del att göra för att formulera behoven. Säkert blir det huggsexa om den kompetens som behövs. Klart är att alla måste bidra till att göra transportsektorns arbeten attraktiva.
– Jag tror också att vi inte bara ska se till den formella kompetensen. Branschen blir allt mer serviceinriktad och de mjuka sidorna som behövs för att klara framtidens yrkesroller måste vi också ha med oss, betonade Marcus Risberg.
Tre ben och även tredelat ansvar för kompetensförsörjningen
Marcus Dahlsten, vd , nämnde inledningsvis de tre benen i organisationens verksamhet: stödja arbetsgivarna, rollen att påverka i näringslivet och att arbeta för nödvändig kompetensförsörjning, en allt större uppgift för Transportföretagen.
Ansvaret för kompetensförsörjningen är också tredelat:
• Staten med den offentligt finansierade utbildningen, där dialog förs med arbetsgivarna
• Arbetsgivarnas ansvar, bland annat för intern vidareutbildning
• Den enskildes ansvar för att hålla sig anställningsbar
– Vi är och ska vara de som bäst känner verksamheten och ska veta vilken kompetens som behövs, sa Marcus Dahlsten. Jag tror inte att antalet arbetstillfällen inom vår bransch minskar, men uppgifterna för yrkesarbetarna kommer att förändras mycket.
Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning Transportföretagen, och dagens moderator tillsammans med Johanna Linder, konstaterade att tempot i teknikutvecklingen går allt fortare och att utbildningar snabbt måste kunna ställas om för att svara mot behoven. Transportföretagen önskar därför översyner av läroplaner och då med tätare intervall.
Eeva Vestlund, avdelningschef Arbetsförmedlingen, berättade att man samarbetar bland annat med näringslivsorganisationer för att se vilka utbildningar som behövs. Även hon nämnde transportbranschens behov av parallella kompetenser, för befintlig respektive ny teknik.
Helen Myslek, enhetschef Skolverket, frågade sig vilken kompetensutveckling som ska rymmas inom skolan respektive inom arbetsplatserna. Hon pekade på betydelsen av att branschen bör ha långsiktiga strategier, även regionalt och lokalt.
Stadga men samtidigt flexibilitet
Christer Bergqvist, ställföreträdande generaldirektör Myndigheten för Yrkeshögskolan, berättade att utbildningarna uppdateras kontinuerligt för att svara upp till kompetensbehoven. Yrkeshögskolan har expanderat mycket och erbjuder nu motsvarande 50000 helårsplatser vilket motsvarar cirka 70000 studerande under ett år. Det ska betonas att yrkeshögskolan inom denna volym ger ett stort antal korta kurser för olika branscher.
– Nu är det viktigt att kompetensen i er bransch byggs på och utvecklas, menade Christer Bergqvist och berättade att myndigheten också handhar validering, vilket medger en kortare väg till examen.
Yrkeshögskolan har grundpaket som varar i några år, och där kursinnehållet uppdateras vid behov. Detta ger stadga och är samtidigt flexibelt.
– Vi är snabba och teoretiskt sett kan kursinnehållet uppdateras varje dag, påpekade Christer Bergqvist. Det är ledningsgruppen för varje utbildning som beslutar om kursplanerna.
Många av lärarna kommer direkt från respektive bransch, vilket bidrar till att kurserna hålls à-jour.
Höjd attraktionsförmåga
Nils Karlsson, som är professor vid och grundare av näringslivets forskningsinstitut Ratio, avslutade med en sammanfattning och reflexioner av intressanta och lärorika presentationer.
– Den bild som har getts här av de framtida utmaningarna i och med teknikutvecklingen, digitaliseringen, globaliseringen och en förändrad demografi gäller stora delar av vårt näringsliv. Kommer då transportbranschen att klara omställningen? Jo, det är jag övertygad om, sa Nils Karlsson.
– Men det är viktigt att branschen höjer sin attraktionsförmåga. Här finns mycket att göra. Morgondagens yrkesroller måste vara spännande och intressanta. Här ger framtidens utmaningar stora möjligheter. Branschen måste locka ungdomar, men ungdomskullarna är inte så stora. Därför är det viktigt att arbetsgivarna och deras organisation medverkar till att den personal man redan har kan vidareutbilda sig och ges karriärmöjligheter, avslutade Nils Karlsson.