Hittills har de digitala plattformarna inte behövt ta speciellt stort ansvar för produkter eller tjänster de förmedlar. Men nu börjar handlare, konsumenter och andra intressenter kräva stopp för ojuste konkurrens och bristande konsumentskydd.
Plattformar som Google, Youtube och Facebook har mött ökat tryck på att ta bort olämpligt material. Nu möter också de som förmedlar tjänster och varor ökade krav.
Plattformarna är juridiskt sett mellanhänder mellan två självständiga parter, säljare och köpare. Alibaba, Wish, Uber och Airbnb och andra tar ingen aktiv del i utförandet i den tjänst som förmedlas. De varken köper eller producerar varor. Därför har de hittills inte behövt ta ansvar för konsumentskydd, säkerhet, momsinbetalningar, tull, ifall information är korrekt eller om produkterna som säljs är lagliga.
Massor av skräp
Det betyder att företag som säljer genom plattformarna lätt kan sälja undermåliga och farliga produkter till låga priser och på så vis konkurrera med företag som håller sig till lagar och regler.
En nyutkommen rapport från Handelsrådet, Digitala marknadsplatser och e-handelsplattformar, kartlägger rättsläget kring plattformar som säljer till EU från tredje land.
Rapportförfattaren Robert Heimdahl, Cirio Advokatbyrå förklarar att många varor strömmar in som inte lever upp till EU:s produktsäkerhetskrav. Konsumenten omfattas inte heller av EU:s konsumentskydd. Det är i princip omöjligt att reklamera eller få rättelse.
- Det går inte att förbjuda plattformarna att sälja skräp, eftersom de enligt EU:s e-handelsdirektiv från år 2000 endast är förmedlare.
E-handelsdirektivet kom till i en tid då e-handeln var i sin linda. Det ansågs vara för tidigt att reglera e-handeln eftersom det hade kunnat hämma utvecklingen. Men efter 20 år börjar man se vilka problem som uppstått. Plattformarna börjar utmanas från olika håll.
Regelskärpningar
Europeiska handlare måste följa många lagar för att få sälja. Allt de importerar måste uppfylla produktsäkerhets- och kemikaliedirektiv. Skatter, tullar och avgifter måste betalas. Klart att det då sticker i ögonen att andra kan undgå ansvar.
Inom skatteområdet har plattformarnas ansvarsfrihet börjat ifrågasättas. Sverige har börjat ta ut moms även för små försändelser, Tyskland kräver att de som säljer via plattformar är momsregistrerade i Tyskland. Liknande regler väntas införas i hela EU 2021.
Men det gamla e-handelsdirektivet gäller än. Det har ett förbud mot ”allmän övervakning”, det vill säga att plattformarna faktiskt inte får kolla alla transaktioner.
Robert Heimdahl framhåller att tiden nu kan vara mogen för att skrota e-handelsdirektivet och få en ny lagstiftning på plats som bättre överensstämmer med hur situationen ser ut i dag.
Angeläget konsumentskydd
En panel bestående av Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo, Svensk Handels vd Karin Johansson, Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter, och Freddy Sobin, vd för Kicks gick upp på scenen vid rapportsläppet för att diskutera fortsättningen framåt. Stort fokus låg på hur konsumenter ska skyddas mot usla och farliga produkter:
- På Elsäkerhetsverket köpte vi in tio olika mobilladdare på den kinesiska plattformen Wish. De var mycket billiga. De såg helt ok ut, men vår test visade att samtliga var brandfarliga och/eller innehöll förbjudna ämnen, säger Elisabet Falemo.
Karin Johansson, Svensk Handel efterlyser kanalneutrala regler, alltså att e-handel från länder utanför EU inte ska kunna konkurrera genom att slippa följa regler. Hon berättar att man i Finland gjort en analys av hur mycket regelefterlevnad kostar finska bolag, och där fann man att kosmetikprodukter blir 40 procent dyrare och modevaror blir 30 procent dyrare jämfört med om man skulle ta bort produktsäkerhet och konsumentskydd.
- Men reglerna har ju kommit till för att vi vill skydda konsumenter så därför är det rimligt och naturligt att skapa ett regelverk som hejdar strömmen av farliga produkter och som ger konsumenten rätt att reklamera, säger hon.
Öka medvetenheten
Örjan Brinkman, Sveriges Konsumenter, ser konsumentupplysning som en snabbare väg att skydda konsumenter.
- Lagändringar tar tid. Det gäller att människor blir medvetna om farorna med att handla för billiga produkter från okända tillverkare, säger han.
Han hoppas på en självsanering, att Greta-generationen av samvetsskäl kommer att dissa billigt skräp.
Detta kunde kosmetikföretaget Kicks vd Freddy Sobin inte riktigt köpa:
- Tyvärr tror jag att det finns alldeles för många konsumenter som enbart går på pris, säger han.