Snart kan vi certifiera jämlikhet

Snart kan vi certifiera jämlikhet 1

Tänk miljöcertifiering fast för jämlikhet. Under 2020–2021 ska det Vinnovafinansierade projektet

Tänk miljöcertifiering fast för jämlikhet. Under 2020–2021 ska det Vinnovafinansierade projektet JämtJämlikt ta fram ett system för detta, byggt på mänskliga rättigheter.
– Alla vill ha en jämlik stad, ändå fortsätter vi bygga städer som vi alltid gjort. Det finns ett gap mellan intentioner, visioner och praxis. Genom att certifiera jämlikhet vill vi stänga det gapet, säger Vesna Vasiljkovic, projektledare för JämtJämlikt och arkitekt på Tengbom.

I slutet av mars stod det klart att Vinnova ger fortsatt finansiering på två miljoner kronor för projektet JämtJämlikt. Projektet syftar till att ge branschen ett certifieringssystem som gör det enklare att skapa jämlika offentliga miljöer. Man fokuserar i första hand på stadens gemensamma rum – som bibliotek, kultur- och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator. Systemet fångar och konkretiserar jämlikhetsfrågor. Det kommer att bli praktiknära, lustfyllt och enkelt att använda.
– Vad är egentligen jämlikhet? Här gäller det att jobba konkret – att testa sig fram och våga misslyckas. Bryta normer och hitta nya kopplingar, säger Vesna Vasiljkovic.

Vinnova satsar på jämlikhetsfrågan i flera led
Bakom initiativet står Helsingborgs stad och Tengbom som tillsammans kläckte idén om en jämlikhetscertifiering. Detta efter att de tillsammans experimenterat med att involvera unga tjejer i utvecklingen av platser i Helsingborg. RISE kontaktades i februari förra året och Raoul Wallenberg hösten 2019. Teamet genomförde tillsammans en förstudie och utvecklade därefter ett ramverk för certifieringssystemet. Systemet bygger på nationell diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftning och leds av de tre grundprinciperna för mänskliga rättigheter: icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar. Vinnova ser stor potential i satsningen.

– Vår förhoppning är att projektet för oss närmare vår vision om en framtid med hållbara, inkluderande städer och samhällen. Projektets normkritiska ansats kommer att förbättra förutsättningarna för aktörer inom sektorn att bidra till de nationella jämställdhetspolitiska målen samt nationell diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftning, säger Max Parknäs, utlysningsansvarig på Vinnova.

Systematiserat arbete avgörande för jämlik stadsmiljö
När miljöcertifiering introducerades fick branschen plötsligt ett verktyg. Man började ställa krav, dessa började uppfyllas och branschen lyfte. Genom att applicera samma tänk i jämlikhetsfrågor kan man konkretisera vad mänskliga rättigheter i stadsutvecklingsprocesser betyder i praktiken.

– Mjukare frågor som jämlikhet är svårare att ta på och konkretisera. Såna här initiativ drivs inte sällan av eldsjälar, vilket självklart är fantastiskt. Dock faller vi lätt tillbaka i arbetssätt vi är inskolade i och kan, vilket leder till att projekten ofta blir av tillfällig karaktär. Vi vill uppnå ett systematiskt och hållbart jämlikhetsarbete i stadsplaneringen med hjälp av ett enkelt system som på ett strategiskt sätt påverkar den kommunala planeringen och exploateringen, säger Vesna Vasiljkovic.

Helsingborg, Umeå och Ängelholm först ut med att ”provköra” systemet
För att skapa ett lättanvänt och fungerande system kommer man under 2020 sätta det på prov i en rad verkliga case. Helsingborg, Umeå och Ängelholm bidrar med prototyper som gör det möjligt att utveckla systemet i praktiken. 2022 ska det vara klart att använda för alla.

– Satsningen har hittills gått otroligt bra. Intresset är stort – en marknadsundersökning som vi genomförde under förstudien visar att många är i behov av en konkretisering i jämlikhetsfrågan. För att något sånt här ska bli av krävs en modig aktör. Helsingborgs stad har vågat ta lead och varit drivande i idéutvecklingen, säger Vesna Vasiljkovic.

Nästa steg – pandemisäkra det offentliga rummet?
Jämlikhetsfrågan är bred. Här ingår inte bara jämställdhet och trygghet utan bland annat också frågan om tillgänglighet. Hur jobbar man till exempel med tillgänglighet i en pandemi som den vi nu upplever? Isolering och ”social distancing” kommer alltid vara en viktig strategi i den här typen av kriser. Hur skapar man miljöer där det sociala livet och företagandet kan fortsätta utan risk för smitta? Genom att identifiera designparametrar för social distancing i offentliga rum kan man bygga in beredskap för att hantera framtida kriser.

– Min förhoppning är att den här satsningen kommer leda till att hela branschen lyfter. På sikt kan systemet stå modell för ett internationellt certifieringssystem med syfte att uppnå Agenda 2030. Vi konkretiserar vad jämlikhet och tillgänglighet i en stad betyder. Genom att våga bryta normer och jobba med känsliga frågor skapar vi ett bättre samhälle för alla, avslutar Vesna Vasiljkovic.

 

Related Articles