Om vi har lärt oss någonting av 2020, så är det att allt det vi en gång tog för givet kan kullkastas över en natt. Som vi alla har upplevt så kan en global förändring vara plötslig, oväntad och förvirrande, men ofta är den helt förutsägbar – vilket även innebär att den är hanterbar. Betänk hur förhållandet mellan städer och mobilitet har växt fram. Även om stadsområden utgör endast två procent av jordens yta, så de för hela 70 % av planetens utsläpp av växthusgaser.
Det mesta av utsläppen genereras av vägtransporter. Med en stadsbefolkning som förväntas explodera i antal under de kommande decennierna – från dagens 4,2 miljarder till 6,7 miljarder år 2050 – är det helt enkelt ohållbart att fortsätta så som vi gör. För städer blir det skrämmande att ta itu med en sådan här enorm utmaning, men utvecklingen är på riktigt och sker snabbare än vad man kanske inser.
Erbjuda hälsofördelar för både planeten och människorna
Kommunala ledare runt om i världen vet att det är en återvändsgränd att förlita sig på fossila bränslen för att driva personbilar, bussar, lastbilar och fordonsflottor, inte bara för miljön utan även för folkhälsan. I Sverige står inrikestransporter för ca en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, som orsakar luftföroreningar och skadar människors hälsa. Att vårda sin befolknings hälsa är en viktig anledning till att städer runt om i världen nu accelererar övergången till elfordon. Sveriges vision är att nettoutsläppen av växhusgaser ska vara noll år 2050.
Avveckling av fossila bränslen
Flera städer går i bräschen för kampen att fasa ut användandet av fossila bränslen. Stockholm, London, Paris, Amsterdam, Madrid, Hamburg, Rom, Bryssel och många andra europeiska städer har alla genomfört planer för att antingen begränsa eller förbjuda bensin- och dieselbilar i tätorter. Totalt har 24 europeiska städer med en sammanlagd befolkning på mer än 62 miljoner människor förbundit sig att antingen eliminera eller kraftigt begränsa användningen av fordon med förbränningsmotorer till 2030. Dessa begränsningar är en av de främsta anledningarna till att flera stora biltillverkare har beslutat sig för att antingen ha slutat eller kraftigt dragit ner på tillverkningen av bensin- och dieselbilar tills dess. Industrin, som redan påverkas av självkörande-, anslutna-, elektriska- och delade mobilitetstrender, har valt att vara en del av den aktuella förändringen av transporter.
Idag finns det mer än 60 fordonsmodeller med plug-in-hybrid teknologi tillgängliga i Europa, och planer för ytterligare 214 stycken år 2021. Även om detta antal kan komma att ändras är en sak säker – biltillverkare har investerat miljardtals kronor på e-mobilitet och de är osannolikt att de kommer att satsa på bensin- och dieselbilar framöver. Här i Sverige fortsätter andelen elbilar och laddhybrider att ligga på en hög nivå och i september månad slogs rekord för en enskild månad med 34,4 procent
av personbilsregistreringarna. Det kan jämföras med september 2019, då siffran var 13,5 procent.
Stora satsningar för att minska transportsektorns klimatpåverkan
Begränsningar fungerar, men bara till viss del. Även om antalet registreringar av dieselfordon inom EU minskade från 50 procent till totalt 36 procent mellan 2015 och 2018 på grund av nya regler, måste myndigheterna göra mer för att få med sig medborgarna på elektrifieringsresan av transporter. I den svenska regeringens budgetproposition för 2021, som presenterades 21 september, föreslås satsningar för 5,4 miljarder kronor på att minska transportsektorns klimatpåverkan. Regeringen vill bl a höja klimatbonusen för bilar med nollutsläpp från 60 000 till 70 000 kronor nästa år.
Bygg instrumental (och stimulerad) infrastruktur
För att anpassa och ställa om transportsektorn krävs även stora satsningar på att bygga en instrumental (och stimulerad) laddningsinfrastruktur, med mängder av olika åtgärder, såsom t ex elektrifiering, samt effektivare och mer samordnade lösningar, inte bara i storstäderna, utan även på landsbygden. Ett fungerande nätverk för laddning kommer att behövas för att elbilsanvändandet på allvar ska ta fart.
Ökad efterfrågan = större tillgång och lägre kostnader
Som med alla tekniska innovationer kommer kostnaderna för elektrifiering av transporter att fortsätta att minska, samtidigt som prestandan gradvis förbättras. Detta står i motsats till förbränningsmotorn, en design som endast har uppnått blygsamma uppgraderingar efter 160 år i människans tjänst. På grund av ökad skalbarhet och förbättrad batteriteknik kommer elfordon att uppnå kostnader i paritet med förbränningsmotordrivna fordon redan i början av detta decennium, samtidigt som biltillverkarnas produktsortiment förbättras. Molnuppdateringar för både fordon och laddningslösningar innebär att städer kommer att kunna skala elektrifiering av transporter mycket snabbare och billigare än tidigare.
Städer kommer snart inte längre att begränsas av tillgången på elfordon. Vid mitten av decenniet förväntas det finnas hundratals fler elektriska personbilsmodeller på marknaden, utöver bussar, lastbilar och ett brett utbud av fordon specialiserade för fordonsflottor. Under detta decennium kommer det att finnas en elektrisk valmöjlighet för nästan alla användningsområden
Förändring är oundviklig
E-mobilitet kommer att förändra nuvarande transportmodeller på både uppenbara och oförutsedda sätt. När elektriska kollektivtrafik- och leveransflottor växer i stadsmiljöer, kommer även samåkningsalternativen att öka. Teknik som mobilappar och självkörande fordon kommer att resultera i en ännu större minskning av det enskilda ägandet av ett fordon. Inhämtad information från avkänningsteknologier i urbana områden, nätverk av laddningsstationer och fordonsdata kommer att innebära enorma fördelar för miljön och folkhälsan, samtidigt som trängseln minskas och förar- och passagerarupplevelsen förbättras.
Redan idag är trenderna tydliga. I takt med att den traditionella bilförsäljningen sjunker, ökar nybilsregistreringen av elbilar. Vi vet aldrig vad morgondagen kommer att medföra, men en sak är säker – att förändring är oundviklig. Frågan blir då: ”Kommer du att vara beredd?” Många städer verkar i alla fall svara ”ja” på den frågan, vilket är positivt för både planetens och människornas hälsa.
