Klimatförändringar och urbanisering ökar pressen på städernas vattenhantering.
På uppdrag av EU-kommissionen har en grupp forskare analyserat behovet av digital teknik för att säkerställa en bättre förvaltning av våra vattenresurser och för att nå uppsatta miljö- och klimatmål.
– Rapporten lyfter fram vattensektorns centrala roll inom det som kallas tvillingövergången till en grön och digital ekonomi. Den beskriver vikten av att använda politiska instrument för att skala upp och sprida digital teknik på marknaden. Det visar också att miljölagstiftningen måste vidareutvecklas så att digital teknik kan användas bättre både till förmån för miljön och bidra till den digitala ekonomin, säger Andreas Englund på IVL, medförfattare till rapporten.
Resultaten bygger på ett 60-tal ICT4Water-forskningsprojekt, finansierade genom EU:s program Horisont 2020. I rapporten identifieras goda exempel och vilka policyförändringar som behövs för att sprida digital teknik inom vattensektorn.
Ett exempel på digital teknik som lyfts fram är sensorer för så kallat prediktivt underhåll som har utvecklats inom det IVL-koordinerade projektet SCOREwater. Det innebär att man analyserar data från sensorer i avloppsvattenledningsnätet för att i förväg förutsäga igensättning som kan leda till underhållsbehov. Det här är ett område där IVL ligger i framkant och har tagit fram en ny patenterad teknik.
– Det här är ett exempel på en digital tjänst som sparar både tid och pengar samtidigt som den ger förutsättningar att arbeta mer hållbart. Med hjälp av sensorerna minskar även risken för översvämningar som kan orsakas av igensättning, säger Andreas Englund.
I SCOREwater deltar 14 partners från tre olika länder som tillsammans tittar på hur sensorer och digitala verktyg kan användas för att få bättre kunskap och höja städernas beredskap och förmåga att hantera olika förändringar. I tre städer; Amersfoort, Barcelona och Göteborg testas lösningarna under verkliga förhållanden.