”Vätgas, kan det vara något för oss?”
Nicklas Jander får frågan ofta.
Det är en direkt följd av det ökade intresset för energieffektiva sätt att elektrifiera truckflottan.
Frågan är – när får vätgastekniken sitt verkliga genombrott?
Nicklas är produktchef för energilösningar på Linde. Man kan säga att han arbetar mitt i ”stormens öga” när det gäller energilösningar för framtidens truckar. En framtid som till stor del redan är här.
–Allt fler kunder vill elektrifiera sin truckflotta. Det är stor efterfrågan på litiumjonbatterier och intresset för bränsleceller blir successivt större. Vi har hög kompetens på området och fungerar ofta rådgivande gentemot våra kunder när det gäller att välja rätt energisystem, säger Nicklas.
Många fördelar med alternativa drivsystem
Valet av energisystem för truckar påverkas av hur de ska användas, samt av faktorer som utrymmesbehovet för tank- eller laddutrustning, energikostnader och miljöpåverkan.
Intresset ökar för alternativa drivsystem, eftersom de har många fördelar jämfört med traditionella blysyrabatterier. En lösning är litiumjonbatterier, en annan är bränsleceller med vätgas.
Linde Material Handling var pionjärer i truckbranschen och har utvecklat bränslecellsdrivna truckar sedan år 2000. Redan idag är det möjligt att utnyttja denna framtidsteknik.
Här passar vätgastekniken
I vilka verksamheter passar vätgas? Och vilka utmaningar finns för att tekniken ska få sitt kommersiella genombrott?
– Framför allt passar tekniken större företag och industrier med truckflottor över 50 maskiner. Det krävs också en infrastruktur för framställning av vätgas, lagring i trycksatta tankar och tankstationer för att tanka truckarna, förklarar Nicklas.
Utmaningen är den investeringskraft som krävs för att bygga infrastrukturen. Om det redan finns en vätgasinfrastruktur för tankning är användningen normalt alltid lönsam. Om infrastrukturen saknas behöver lönsamheten utvärderas från fall till fall.
– Än så länge finns inga nyckelfärdiga lösningar för infrastrukturen och i Sverige finns just nu bara en handfull tankstationer. Men, som sagt, infrastrukturen är under utveckling då intresset ökar allt mer. Det planeras faktiskt för en vätgaskorridor med utbyggd infrastruktur i Europa där tung trafik kan få tillgång till tekniken, berättar Nicklas.
Omställning tack vare vätgas
I Lindes fabrik för motviktstruckar pågår en satsning för att ställa om den interna materialhanteringen till att drivas av vätgas. Tack vare en egen anläggning för produktion av vätgas genom elektrolys och en tankstation på området kommer 21 motviktstruckar i truckflottan drivas av vätgas.
– Satsningen gör att vi lär oss mer om processen och vad den innebär. Under 2023 kommer vi dessutom inleda produktion av våra egna bränsleceller. Det kommer skapaa värde både för oss och våra kunder, säger Nicklas Jander.
Stor potential
Bränsleceller är ett energisystem med stor potential.
– Det släpper inte ut koldixid (CO2), det går snabbt att fylla på och är lämpligt i applikationer där man till exempel inte har tid att ladda litiumjonbatterier. Däremot behövs en lokal infrastrutur och det krävs rätt förutsättningar för att räkna hem en satsning på vätgas. Men i takt med att utvecklingen går framåt kommer bränsleceller bli ett konkurrenskraftigt alternativ.
När får vi se genombrottet för vätgas?
– Vi ser ett uppsving. Antalet förfrågningar ökar i och med att vätgasprojekt uppmärksammas i media, och behovet av alternativa lösningar för att avlasta elnäten finns i den pågående elektrifieringen. Än så länge krävs avlastning med annan teknik, men vätgas är redan idag ett bra komplement. Det har definitivt sin framtid i full skala.
Fördelar med vätgastekniken
Snabbare tankning
Det tar bara tre minuter att tanka bränslecellerna med väte. Därmed ökar truckens tillgänglighet – en stor fördel vid tidspressat flerskiftsarbete.
Lägre kostnader
Kostnaderna för väte har sjunkit mycket de senaste åren. Dessutom ökar produktiviteten då man slipper tidskrävande batteribyten och tankar trucken på kortare tid.
Säker hantering
Hanteringen av bränsleceller är säker för användaren, eftersom man slipper batteribyten och potentiellt farliga syror.
Renare alternativ
Bränsleceller är ett renare alternativ till blysyrabatterier. Därför passar de särskilt bra i hygienkritiska branscher som läkemedels- och livsmedelsindustrin.
Längre livslängd
Bränsleceller har en livslängd på i genomsnitt 10 000 drifttimmar. Därmed minskar livscykelkostnaderna och miljöpåverkan.
Sparar plats
Inga laddstationer behövs för batterier eller batteriutrymmen. Infrastrukturen för vätgastankning upptar minimalt utrymme, vilket ger mer tillgänglig lageryta.
Miljövänlig
Grön el används för framställning av vätgas. Vid ”kall förbränning” alstras bara vattenånga och värme. Vätgasen utvinns på ett sätt som är skonsamt för miljön, exempelvis från förnybara källor som biogas. Därmed minskar CO2-utsläppen.
Hållbart energisystem
Företag tar allt mer ansvar för sin påverkan på människor och miljö. Här kan bränsleceller bidra till efterfrågan av många företag.
Vad är elektrolys?
Vätgas kan produceras genom elektrolys från förnybar el som spjälkar vatten, från reformering av fossila bränslen (naturgas, kol), biomassa (fast biobränsle, organiskt avfall, biogas) eller förgasning. Elektrolys är en väletablerad process och har använts i över hundra år inom industrin. En elektrolysör kan producera vätgas när el finns i överflöd och sänka produktionen när det finns mindre el att tillgå. På detta sätt balanseras elnätet. Mängden förnybar vätgas som kan produceras med elektrolys begränsas av mängden förnybar el som kan produceras. I Sverige har vi gott om förnybar energi.
