Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel?
Den 24 september utkommer boken Klimat och moral – nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
I nio kapitel dras klimatkrisens moraliska och etiska konfliktlinjer upp och demokratins, tidens och framtidens betydelse i klimatkrisen skärskådas.
Klimat och moral är en antologi och redaktör är författaren Magnus Linton som arbetat som redaktör på Institutet för framtidsstudier sedan 2019. Tillsammans med åtta forskare – de flesta verksamma vid Institutet för framtidsstudier – utforskas krisens moral, vårt oundvikliga ansvar, demokratins nödvändighet och tillkortakommanden, kognitiva felslut och hur framtiden skapas här och nu i en kamp mellan olika intressen. Här finns tankar om vilken moralisk hållning som kan hjälpa oss att ta ansvar även då alla runtomkring verkar strunta i att ta just sitt ansvar och debatten om barnskam återuppväcks genom en filosofisk argumentationsanalys av dess grundläggande premisser.
Magnus Linton är redaktör för en ny antologi där flera forskare, de flesta filosofer verksamma på Institutet för framtidsstudier, ger sina tankar om klimatet och moralen.
– Jag bad forskarna, några av professorerna är pionjärer inom klimatetiken, att skriva var sin essä om ett ämne de finner outvecklat i klimatdebatten. Det blev en rad för mig rätt oväntade slutsatser om bland annat långsamt våld, klimaträttvisans ansvarslogik, reproduktionens dilemman, artchauvinism, tidssorteringens moraliska relevans, ekologisk leninism och inte minst behovet av politiskt potenta system som skyddar oss från oss själva, säger Magnus Linton.
