En ny Kantar SIFO-undersökning som batteritillverkaren GP har gjort visar att mer än hälften av svenskarna är oroade över tungmetaller i batterier.
Trots oron blir svenskarna sämre på att återvinna sina batterier.
Nu planeras nya EU-direktiv för att konsumtionen ska bli hållbarare.
Siffror från SCB visar att det säljs uppemot 65 000 ton batterier i Sverige varje år. Samma siffror visar också att vår konsumtion ökar men att Sverige blir sämre på att återvinna sina konsumerade batterier. Elkretsen uppskattar att det finns cirka 6000 ton batterier i svenska hushåll som väntar på att återvinnas.
I den Kantar SIFO-undersökning som batteritillverkaren GP låtit göra framgår det att 57% av svenskarna är oroade över tungmetaller som används i produktionen av batterier. Denna oro är däremot enligt Klas Hellin, batteriexpert hos GP, felriktad:
– Tungmetaller används i allt mindre utsträckning i dagens produktion av batterier och är i princip helt utfasade i våra moderna batterier. Samtidigt förekommer tungmetaller som till exempel bly fortfarande i gamla bilbatterier, men majoriteten av dagens moderna batterier är litiumjonbaserade. Det vi egentligen ska vara oroliga över är att vi är för dåliga på att återvinna våra konsumerade batterier och bryter för mycket metaller ämnade för nyproduktion. Som konsument kan du främst bidra genom att återvinna dina batterier. Men du kan även börja använda laddningsbara batterier som har en livscykel på 500 laddningar, vilket motsvarar 3500 engångsbatterier. Kantar SIFO-undersökningen som vi utfört visar även att endast 1 av 5 svenskar använder laddningsbara batterier, vilket betyder att det finns utrymme för förändring, säger Klas på GP.
EU-kommissionen driver att användningen av batterier ska bli mer cirkulär och att minska mängden metaller samt tungmetaller som används till produktion i omlopp. Förra året la kommissionen fram ett förslag med målet att alla batterier som släpps på den europeiska marknaden ska vara hållbara, högpresterande och säkra under hela sin livscykel. Detta ska infrias genom att införa obligatoriska krav för alla batterier som släpps på den europeiska marknaden, som bland annat innefattar att en minimiandel av batteriet ska vara återvunnet och användningen av material i produktionen som anskaffats på ansvarsfull väg.
Kommissionen vill också att återvinningsgraden för hushållsbatterier ska vara 70% år 2030, en återvinningsgrad som i dagsläget ligger på 45%. Tuffare krav ställs också på batterier inom industrin där alla batterier ska återvinnas, allt för att minska mängden metaller som behöver brytas till nyproduktion.
– EU-kommissionens nya förslag ställer högre krav på producenterna av batterier, vilket är utmärkt. Förutom att en minimiandel av batteriet ska bestå av återvunnet material så måste även varje industribatteri som släpps på den europeiska marknaden komma med en koldioxiddeklaration. Förslaget påverkar även den vanliga konsumenten där högre krav ställs på att du återvinner mer, men att du också gör ett krafttag för att vara mer hållbar i din batterikonsumtion, säger Klas på GP.
Bakgrunden till förslaget är EU-kommissionens gröna giv och högre krav på att ta vara på dels tungmetaller och metaller generellt som används i tillverkningen av batterier. EU-kommissionens siffror visar också att efterfrågan på batterier till följd av en eskalerande elektrifiering kommer öka fjortonfaldigt fram till år 2030.
Information om tungmetaller och återvinningen av batterier.
Hushållsbatterier är idag i princip fria från tungmetaller, men vissa knappbatterier kan innehålla en ytterst liten mängd kvicksilver. Tungmetaller som använts i produktionen av batterier är kadium, bly och svavelsyra. Numera är det främst bly som återfinns till exempel bilbatterier. Gemensamt för tungmetaller är att de anrikas, vilket betyder att de inte bryts ner av kroppen genom urin, avföring eller svett. (Avfall Sverige).
Med dagens moderna återvinningsmetoder kan upp till 95% av allt material i batterier återvinnas. Detta förutsätter dock att batterierna sorteras på ett korrekt vis genom batteriboxar eller återvinningscentraler, och inte slängs i vanliga hushållssopor (Elkretsen).
