Oförändrat höga ambitioner, mål satta varje år till 2030 och fortsatt separata kvoter för bensin och diesel. 2030-sekretariatet välkomnar januarilistans partiers förslag.
-Reduktionsplikten är ett av våra viktigaste styrmedel för klimatomställningen av transportsektorn, så beskedet är välkommet, kommenterar Jakob Lagercrantz, VD 2030-sekretariatet. Nu väntar vi med spänning på besked kring kompletterande klimatsatsningar.
Till reduktionsplikten för landbaserade drivmedel kommer nu även en reduktionsplikt för flygbränsle. Den startar med låga reduktionskrav för att låta produktionen komma igång, och skall 2030 ligga på 27 procent. Sverige är det andra landet i värden som inför en reduktionsplikt för flyget, Norge var före, men flera andra länder är intresserade av att ta efter. EU undersöker nu en modell för en enhetlig europeisk plikt för flyget.
- Regeringen behöver nu fokusera på de högkoncentrerade biodrivmedlen, som är skattebefriade och ligger utanför reduktionsplikten, fortsätter Lagercrantz. De skapar förnybarhet utöver pliktnivån och ger incitament att gå före i omställningen.
Inte minst kollektivtrafiknäringen är beroende av att de högkoncentrerade biodrivmedlen även i fortsättningen hålls utanför reduktionsplikten. Biogas och el är skattebefriade och påverkas inte av eventuella skatter.
Kopplat till reduktionspliktsbeslutet idag finns ett beslut att minska den indexerade höjning av drivmedelspriserna som gällt i ett par år, detta för att klara konkurrenskraftiga drivmedelspriser vid pump i takt med att biodrivmedelinblandningen ökar.
Vi ser justeringen av indexet som en början på en diskussion hur vi kan skapa vettiga kommersiella villkor för egenproducerade biodrivmedel, avslutar Lagercrantz.
Sverige har satt de mest utmanande miljömålen för transportsektorn. Utvecklingen såg bra ut under några år, men utvecklingen idag ser inte ut att klara 2030 målet om 70 procent klimatreduktion.
