Elåret 2022 kan summeras med orden ”dramatik” och ”rekord”.
Dramatiken har bestått i höga och svängande elpriser – speciellt under hösten.
Elprisskillnaderna inom landet har också varit dramatiska där södra Sverige haft betydligt högre priser än norra.
Rekord har slagits för vindkraft, solenergi och nettoexport. Under hösten noterades också tydligt hur svenskarna började spara el.
Som årsgenomsnitt var systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, det högsta någonsin. Året gav också rekordhöga noteringar för såväl tim-, dygns-, vecko- som månadsgenomsnitt. Det genomsnittliga systempriset för år 2022 på elbörsen Nord Pool Spot blev 145 öre/kWh, en ökning med 81 öre jämfört med 2021, motsvarande 128 procent.
– Bakgrunden är kriget i Ukraina där ryska begränsningar av naturgasexporten lett till höga elpriser i hela Europa. En periodvis låg vindkraftsproduktion, ett underskott i den hydrologiska balansen och lägre tillgänglighet i kärnkraften har medfört att elpriserna i Norden och Sverige i större utsträckning ökat med de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.
Stora prisskillnader inom Sverige
Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 81 öre/kWh i oktober till 244 öre/kWh i december. Det högsta timpriset under året var 752 öre/kWh och inträffade den 30 augusti klockan 19–20, medan det lägsta timpriset var 0,0 öre/kWh två gånger; den 6 oktober och 12 november, båda gångerna klockan 02–03.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 63 och 162 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 41 procent av årets timmar. I genomsnitt var elpriset i Malmö 24 öre/kWh högre än i Stockholm, 96 öre/kWh högre än i Sundsvall och 99 öre/kWh högre än i Luleå.
I Stockholm och Malmö noterades det högsta timpriset till 851 öre/kWh den 30 augusti klockan 19–20. I Luleå och Sundsvall uppgick årets högsta timpris till 643 öre/kWh den 14 december klockan 17–18. Lägst timpris i alla svenska elområden noterades den 12 november timmarna 03–05 och uppgick till minus 2,3 öre/kWh.
– Under december spreds de höga prisnivåerna även till de norra delarna av landet. Det var många saker som sammanföll med låga temperaturer och därmed ökad efterfrågan. Det handlade om begränsningar i kärnkraften, isläggning i flera älvar samtidigt, låg vindkraftsproduktion och isbeläggning i vindkraften, säger Magnus Thorstensson.
– Att elpriserna beror på många faktorer illustreras väl av att priserna sjönk ordentligt under årets sista vecka. Förutom ledigheter och Oskarshamn 3 tillbaka i drift så var temperaturerna högre och vindkraftsproduktionen ökade ordentligt, framför allt på kontinenten, fortsätter Magnus Thorstensson.
Tyska elpriser 73 procent högre än i Norden
Trots mindre tillgång till vattenkraftproduktion var prisnivån i Norden ändå klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 251 öre/kWh (145 öre/kWh i Norden).
Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 927 öre/kWh och det lägsta minus 20 öre/kWh.
Lägre vindkraftsproduktion medförde även att antalet negativa priser halverades jämfört med förra året. I Tyskland var priset negativt under 69 timmar. I Norden var systempriset aldrig negativt medan negativa priser noterades i Sverige under 29 timmar.
Elproduktionsfakta i Sverige med rekordstämpel
Även om siffrorna ännu är preliminära så har rekord slagits när det gäller de olika kraftkällornas elproduktion i Sverige. Vindkraften noterar 33 TWh (Terawattimmar = miljarder kWh), vilket är en ökning med 22 procent jämfört med 2021. Även solenergin* klättrar stadigt och når 2 TWh, en ökning med 33 procent. Både vindkraften och solenergin slog sina tidigare rekord.
Övriga kraftslag producerade med normal variation. Vattenkraften minskade med 5 procent till 69,9 TWh jämfört med 2021, men höll jämfört med flera år ändå en förhållandevis hög produktion. Kärnkraften producerade runt 50 TWh och den konventionella värmekraften (främst från biobränsleeldade kraftvärmeverk med samtidig el- och värmeproduktion) 15,2 TWh. Båda producerade snarlikt föregående år med en minskning på 2 procent vardera. Se cirkeldiagram över den svenska elproduktionen nedan med de olika kraftslagens andelar under 2022.
Rekordstämpeln håller också i sig när det gäller nettoexport, där vi för första gången nådde över 30 TWh och landade på 33,5 TWh, en ökning med 31 procent från året före. Totalt uppgick den svenska elproduktionen till 170,1 TWh (i stort sett lika som 2021) medan vi använde 139 TWh, en minskning med 4 procent.
Med oförändrad produktion men ökad nettoexport blir resultatet en minskad elanvändning inom landet med 4 procent. År 2022 uppgick elanvändningen till 136,6 TWh mot 143 TWh 2021. Även den temperaturkorrgierade användningen har minskat med 4 procent (138,9 TWh 2022 och 144,1 2021).
– Skillnader på några procent i total elanvändning är inget ovanligt om en bara ser på ett år till ett annat. Den temperaturkorrigerade användningen brukar däremot inte variera så mycket. En minskning med 4 procent är en större variation än vanligt och kan vara en signal på förändrade användningsmönster säger Nicole Burstein, statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.
En minskad elanvändningen kunde noteras under nästan alla årets månader, men störst var minskningen under september, oktober och november vilket kan förklaras av de höga elpriserna och de sparsignaler som hushållen tog till sig under hösten.
