Vid en presskonferens har regeringen presenterat sin plan och sina förslag och betonade den internationella aspekten av klimatarbetet och målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.
Vidare konstaterades att Sverige har omfattande åtaganden inom EU som kräver kraftiga utsläppsminskningar.
Regeringen ska överlämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen varje mandatperiod i enlighet med klimatlagen (2017:720). Handlingsplanen är en skrivelse som redogör för regeringens arbete för att nå klimatmålen.
Planen lyfter fram elektrifiering som ett huvudspår för att klara klimatomställningen. Inte minst ska transportsektorns utsläpp mötas genom elektrifiering. Regeringen pekar här på de satsningar som redan gjorts för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur. Man lyfter också fram behovet av en kraftig utbyggnad av elproduktion och elnät.
Planen innehåller en redogörelse för genomförda åtgärder, men få konkreta förslag som visar på hur klimatmålet till 2045 ska uppnås. Huvudspåren som pekas ut är att Sverige ska införa EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 när det är möjligt, 2027, liksom att en utredning tillsätta under nästa år som ska analysera styrmedel för att nå de svenska EU-åtagandena. Denna bygger på den utredning nationalekonomen John Hassler gjorde i höstas om svensk klimatpolitisk.
Ett av de styrmedelsförslag Hassler lyfte fram och som regeringen nu vill ta vidare är en kompletterande nationell utsläppshandel för utsläpp som inte omfattas av den europeiska utsläppshandelns, ETS.
– Det är positivt att regeringen återigen lyfter fram elektrifieringens roll i klimatomställningen och handlingsplanen innehåller flera intressanta delar, men ett orosmoment är tidsaspekten. Laddinfrastruktur och hela elektrifieringen hämmas av allt för långa ledtider för att stärka och bygga ut elnäten, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Åsa Pettersson fortsätter:
– Ytterligare utredningar kommer att ta tid, och nya komplexa styrmedel kan ta tid att införa. Samtidigt är det brådskande att stärka elproduktion och elnät. Det är dock positivt att regeringen lyfter fram vikten av kostnadseffektivitet vid utformningen av styrmedel. Om utsläppshandeln utökas innebär det att svensk koldioxidskatt behöver ses över för att undvika dubbla styrmedel, avslutar Åsa Pettersson.
