Sverige är helt beroende av ett stabilt och fungerande elnät.
Varje störning kostar och ett större avbrott skulle vara ekonomiskt och socialt förödande.
– Med tanke på att elnäten är så centrala i vårt dagliga liv är det av största vikt att se över risker och göra allt vi kan för att skydda dem, säger Johan Jalvemo, Affärschef för Kraftsystem på Norconsult.
I september exploderade två ryska gasledningar, Nordstream 1 och 2, till följd av vad som i dagsläget utpekas som sabotage. En av explosionerna uppskattas vara lokaliserad endast 500 meter från Svenska Kraftnäts sjökabel till Polen, Swepol Link. Kabeln undersöks nu för eventuella skador.
– Kostnaden för en skada på denna typ av infrastruktur kommer visa sig först i vinter, då Sverige under korta perioder är beroende av energiimport, säger Johan Jalvemo på Norconsult.
Viktigt att utvärdera risker
Det finns många exempel på elnätens sårbarhet. En stor explosion på Cypern 2011, i närheten av en anläggning som står för cirka 60 procent av den totala energiproduktionen, försatte landet i en nödsituation. Man blev tvungen att ransonera energi genom att stänga av 2–4 timmar per dag under en månads tid. Beräkningar tyder på sammanlagda förluster för industri, tjänstesektor och befolkning på upp emot 2,83 billioner dollar.
Detta visar på vikten av att utvärdera risker i elnätet, menar Johan Jalvemo. Processen skiljer sig åt beroende på vilka risker man vill utvärdera. Syftet däremot är alltid detsamma: att säkerställa kontinuerlig drift och överföringskapacitet.
– Detta görs genom att skydda den fysiska och tekniska infrastrukturen. Elnätet är komplext, därför behöver man göra förenklingar och avgränsningar, exempelvis bara titta på en mindre del av elnätet eller ett visst snitt åt gången för att göra en översyn av riskerna. Man behöver också begränsa de typer av risker man vill utvärdera, säger han.
Antagonistiska risker ökar
De flesta kritiska riskerna relaterade till de svenska elnäten kan delas in i två kategorier: naturrelaterade och antagonistiska risker, det vill säga risker relaterade till fientligt inställda parter.
– För naturrelaterade risker är det mest gynnsamt att utvärdera sannolikhet och konsekvens genom semikvantitativa metoder, alltså genom att ta hänsyn både till expertuttalanden och kvantitativa data för att generera tillförlitligt resultat. För utvärdering av resultat är det viktigt att ta hänsyn till riskparametrar som riskens sannolikhet, kraftsystemets tillförlitlighet och identifiering av kritiska komponenter inom systemet, säger Johan Jalvemo.
Under de senaste fem åren har fokus på de antagonistiska riskerna ökat markant. Till antagonistiska risker räknas till exempel spionage, sabotage, terrorism och vandalism. Historiskt sett har risker mot elnätet främst varit riktade mot det fysiska nätet. Dagens infrastruktur är dock mycket mer komplicerad i och med integreringen i olika IT-lösningar. Detta öppnar dörrar för helt andra risker som behöver utvärderas och bedömas med andra metoder.
– Dagens säkerhetspolitiska läge i kombination med integrerade IT-system med mängder av känslig information gör elnätet till en gynnsam måltavla ur ett antagonistiskt perspektiv.
Vi ser även en ökad risk i och med stigande materialpriser, där nätägarna fått problem med material- och kopparstölder. Går Sverige in i en lågkonjunktur med ännu högre priser kan dessa risker öka.
– Den här typen av riskanalyser borde alltså stå högt upp på agendan. Steg två blir sedan att genomföra åtgärder som sänker sannolikheten eller konsekvensen för en viss risk, och därigenom spara samhället ansenliga summor, säger Johan Jalvemo.
