How would you like to contact us?

Hållbarhet i ljuset på köpcentrummässa

Köpcentrum är inget man i allmänhet förknippar med en hållbar livsstil utan mer med bilkörning och överkonsumtion. I dag blåser andra vindar. Moderna fastighetsägare tänker brett kring miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

På fastighetsmässan MAPIC i Cannes samlas varje år detaljhandlare och ägare till kommersiella fastigheter. Fastighetsägare vill hitta hyresgäster och handlare söker optimala lägen hos trygga och respekterade fastighetsägare med välskötta anläggningar.

Genom åren har det mest handlat om större, glammigare, lyxigare, mer underhållning, fler matställen. Hållbarhetsfrågorna har känts undanskuffade. Nu är hållbarhet med i nästan alla diskussioner.

Tema för årets MAPIC var ”Mixed Uses”. Det handlade alltså om att fylla köpcentrumen med annat än shopping. Det är en anpassning till trenden att människor allt mer ifrågasätter sin konsumtion.

  • Köpcentrum, Shopping Centers, är ett daterat begrepp, som egentligen borde skrotas, anser Scott Ball, nytillträdd vd för finska fastighetsbolaget Citycon. Han har inget jättebra nytt ersättningsord på lager, men det han beskriver är ett slags servicepunkter för hållbar konsumtion.

Kollektivtrafik gynnar

Scott Ball berättar att Citycons strategi under lång tid byggt på en hållbar affärsmodell:

  • Portföljen är fokuserad till knutpunkter för kollektivtrafik exempelvis tunnelbane-, buss och tågstationer, säger han.

Citycon äger i dag 38 köpcentrum i Norden och Baltikum, och har avyttrat många som kräver bil.

I Stockholm äger de bland annat Kista och Liljeholmstorget – platser där många människor passerar dagligen på väg till och från jobbet.

–    Vi har en direkt anslutning till tunnelbana och busstorg i dessa köpcentrum, säger han.

De har attraktiva retail-lägen, men det som verkligen får människor att gå in i centrumet är att där finns service. Dels i form av offentliga inrättningar som bibliotek, socialförvaltning och vårdcentraler, dels annat som gym, frisörer och spa.

Scott Ball tror på en mer koncentrerad stad.

–     Strategin framåt är att öka densiteten på våra handelsplatser. Genom att bygga bostäder, hotell och kontor i anslutning till handelsplatserna, skapar vi  ”mixed-use” platser med ökade flöden, säger han och förklarar att bostäderna  kan byggas i egen regi eller i samarbete med specialiserade bostadsutvecklare.

Läroprocess

Lars-Åke Tollemark, Nordenchef för globala fastighetsjätten Unibail-Rodamco-Westfield, är inne på liknande tankar. För URW, liksom för Citycon, är det självklart att själva byggnaden håller högsta miljöklass när det gäller materialval, energieffektivitet, gröna elavtal och säkerhet. Men han framhåller att projekten också måste vara socialt och – inte minst – ekonomiskt hållbara. Och att hållbarhetsarbete är en ständig läroprocess. Också URW har avyttrat de köpcentrumanläggningar i Sverige som inte kan nås via kollektivtrafiken.

URW äger Westfield Mall of Scandinavia i den nya Arenastaden i Solna, men även det närbelägna Solna Centrum. Solna Centrum såg avlövat ut när det 100 000 kvadratmeter stora WMoS var nyöppnat 2015. Idag är Solna på väg tillbaka till sin gamla omsättning.  En viktig dragare  är biblioteket, ett trivsamt häng för barnfamiljer och äldre, som drar en miljon besökare per år. De lokaler som övergavs av de större kedjorna har i dag fyllts med nya detaljhandlare. Caring convenient kallas konceptet – det handlar om att centrumet ska täcka vardagliga behov. Nu har URW långt framskridna planer på att bygga bostadshus precis intill.

Lars-Åke Tollemark betecknar WMoS som ett barn av sin tid:

–      Det är designat på 00-talet, med slutna fasader som inte avslöjar vad som finns därinne. I dag skulle vi bygga så att det öppnar sig mot omgivningen, säger han.

Han berättar också att URW finansierat tunnelbanan med 50 miljoner kronor. Uppgången kommer att ligga på Dalvägen nära Westfield Mall of Scandinavia. Tanken är att ytterligare öka andelen besökare som tar sig dit med publika färdmedel. I dag är det bara 30 procent som tar sig dit med bil.

Begreppet social hållbarhet innefattar också att man tar hand om sin personal.

–      Vi är mycket uppmärksamma på den psykosociala arbetsmiljön, för att minska stress och risk för utbrändhet, säger han.

Bolaget sträcker också ut en hand till personer som står långt från arbetsmarknaden.

–      Det är ett projekt kallat UR for Jobs som går i hela Europa. Vi ordnar speeddating där våra detaljhandlare får träffa nyanlända som söker instegsjobb. På det viset har 100 personer fått jobb här i Sverige.

 Stadsutveckling

Brittiska Grosvenor är ett över 300 år gammalt bolag som utvecklade stadsdelarna Mayfair och Belgravia i London. Sedan 2011 finns man i Sverige.
Grosvenors Nordenchef Carl Strufve förklarar att det speciella med Grosvenor är att man arbetar med att utveckla städer som fungerar socialt.

Ett berömt projekt är Liverpool One. Bolaget gick in och omvandlade Liverpools centralt belägna område med dystra nerlagda fabriker till ett levande centrum. Kommers och kultur, nya jobb och bostäder gjorde den gamla industristaden till en attraktiv plats att bo och arbeta på.

Sedan ett par år gör Skärholmen en liknande resa. Centrumet var ganska nergånget när det förvärvades, men hade 15 miljoner besökare.

Grosvenor satte fart. Den slutna fasaden mot Skärholmstorget öppnades. Ett restaurangstråk med uteserveringar skapades. 80-talsombyggnaden togs bort så att den läckra 60-talsarkitekturen återfick sin glans.

Nu finns framskridna planer på att bygga bostäder vid Måsholmstorget och att göra motorvägspåfarten Vårbergsvägen, till en lugn gata med bostäder.

– När inte bilen ges så mycket utrymme finns det möjligheter att göra staden tätare. Skärholmen kan bli en plats där man kan ha bostad, jobb och tillgång till kultur och shopping inom gångavstånd, säger Carl Strufve.

 

Byggen släpper ut

Anna Denell är hållbarhetschef på Vasakronan. Hon förklarar att Vasakronan främst fokuserar på byggnader för kontor och handel i storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.
–       Den blandade staden med goda kollektiva transportmedel blir både mer attraktiv och mer hållbar, säger hon.
Hon förklarar att Sverige kommit relativt långt i sitt miljöarbete och att omställningen mot mer energieffektiva byggnader började redan vid 1970-talets oljekris. Dessutom kommer den mesta av elen i Sverige från vattenkraft och kärnkraft. Många byggnader är anslutna till fjärrvärme och fjärrkyla, vilket också ger lägre utsläpp än till exempel egna oljepannor. Allt detta gör att fastighetssektorn i Sverige använder relativt lite fossila bränslen jämfört med fastigheter i andra delar av världen. Utöver detta har redan eller kommer Vasakronan att investera i solceller på alla byggnader. Strävan är att fastighetsbolaget i hög utsträckning ska vara självförsörjande på energi.
–       Vi har halverat energianvändningen och minskat vår klimatpåverkan av själva driften med hela 97 procent, säger hon.
Den stora utsläppskällan är därför byggprojekten. Vasakronan är för närvarande inne i ett intensivt om- och nybyggnadsskede.
Utsläpp från fordon och anläggningsmaskiner går det ganska bra att kontrollera. Värre är att få kontroll på den indirekta klimatpåverkan via byggmaterial. Mycket byggmaterial importeras, men även svenskt byggmaterial ger upphov till stora utsläpp, till exempel betong och stål.
–       Det finns mycket kvar att arbeta med på byggsidan. Här har vi precis bara börjat, och det finns andra länder som har kommit längre. I Norge och Australien byggs det fler kontorshus i trä, och både Holland och Danmark arbetar mer cirkulärt, det vill säga med återvunnet eller återanvänt material, säger Anna Denell.
På Vasakronan arbetar man med att begränsa både den direkta och den indirekta klimatpåverkan, och målet är att vara klimatneutrala år 2030.
Hon förklarar att det sker ett uppvaknande i många länder, men att de som nu börjar arbeta med frågorna troligen prioriterar energianvändning och utsläpp från driftskedet innan de kan ta ett helhetsgrepp och även ta itu med utsläppen från byggproduktionen.

Vattenfri process

Fastighetsägarna ställer krav på sina hyresgäster och vice versa. Detaljhandlare med miljöprofil är attraktiva, och de hyr inte lokaler där inte hållbarhetsarbetet håller hög klass.

I ett panelsamtal om modebutikernas plats i retailmixen berättar Stefan Otte, global fastighetschef för jeansföretaget Levis att företaget satsar på egna butiker i hela världen av flera skäl. Ett viktigt skäl är att de då kan styra hållbarhetsarbetet mot sina

ambitiösa klimatmål:

Till 2025 ska växthusgasutsläppen minska med 90 procent i butiksledet, och med 40 procent i supply- chain. Butikerna ska använda 100 procent förnybar el.

Han berättar också om en ny tillverkningsprocess som drastiskt skär ner vattenanvändningen vid jeanstillverkning– från 3781 liter per par till 42 liter.

  • Vi har utvecklat tekniken, men vi vill inte hålla den för oss själva, utan vill att den sprids och används i modeindustrin, säger Stefan Otte.

Det är tydligt att hållbarhetsfrågorna tagit plats på årets MAPIC. Kan man våga en gissning att temat för 2020 års MAPIC-konferens blir just hållbarhet?

Related Articles