Teknisk-naturvetenskaplig fakultets samverkanspris 2022 tilldelas forskarna Rainer Backman, Markus Broström och Matias Eriksson på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
I motiveringen betonas deras arbete med att skapa ett kompetenscentrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk.
– Det känns fantastiskt bra och betydelsefullt att fakulteten genom detta pris uppmärksammar det arbete som Rainer, Markus och jag har utfört! Ett stort tack till alla aktiva forskare från industri och akademi som har bidragit till vårt kompetenscentrums utveckling, säger Matias Eriksson, förste forskningsingenjör på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet och föreståndare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk.
Rainer Backman, senior professor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, lägger till:
– Det känns också bra att vi kunnat utnyttja, förvalta och vidareutveckla den stora kompetens inom högtemperaturkemi som under decennier byggts upp inom fakulteten.
Forskning som syftar till att förbättra termiska cement- och kalkprocesser inleddes redan 2006 då byggmaterialföretaget Cementas forskningschef kontaktade professor Rainer Backman och ett samarbete initierades.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultets samverkanspris 2022 delas av forskarna Markus Broström, Rainer Backman och Matias Eriksson. Bild: kollage
Forskarna är glada över att deras arbete nu får tjäna som gott exempel på hur samverkan med det omgivande samhället kan fungera.
– För mig är priset en fin bekräftelse på att vi är på rätt väg och det bidrar med ytterligare inspiration till att fortsätta framåt, säger Markus Broström, professor på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Han är forskningsledare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk.
– Det är också ett erkännande för den typ av ”tillämpad grundforskning” som jag tror är nödvändig inom teknisk forskning. En sådan är möjlig genom att finna företagspartners som tänker långsiktigt och uppskattar den kunskapsbaserade forskning universitetet står för, säger Rainer Backman.
År 2018 väcktes tanken om att bilda ett centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet. Industriparterna visade sig positiva och i januari 2019 bildades ett kompetenscentrum med syfte att ta fram ny kunskap relaterat till produktion av cementklinker, bränd kalk och dolomit med fokus på produktionskapacitet, energieffektivitet, produktkvalitet, utsläpp och hållbarhet samt att stödja industrin med tillämpning av kunskap.
Centrumet har på kort tid blivit en viktig plattform där forskning och industri i samverkan bidrar till en hållbar utveckling av mineralindustrin. Forskningsmiljön har flera aktiva doktorander inom ramen för Företagsforskarskolan. Partners är Umeå universitet, LTU, RISE, Cementa AB, Föreningen Mineralteknisk Forskning, Nordkalk AB, SMA Mineral AB och Nordkalk AB.
Forskning om hållbar produktion av cement och bränd kalk är en viktig del av en storskalig grön omställning som industrierna och samhället står inför i närtid och alla projekten inom centrumet är problemmotiverade.
– Att i det läget samverka tajt med industrier hjälper oss att urskilja de mest angelägna kunskapsmässiga flaskhalsarna där universitetets metoder, kompetenser och resurser bäst kommer till nytta. I nära samverkan sker dessutom omfattande kunskapsutbyte i båda riktningarna vilket ger stora mervärden för forskningen i form av relevans, höjd, genomslag och effektivitet, säger Markus Broström.
– Det mesta av vårt arbete bygger på data och material från fullskalaprocesser och som centrum skulle vår verksamhet förlora mycket på en minskad samverkan, säger Matias Eriksson.
Prissumman är på 30 000 kronor.
Motivering till priset:
”Professor Rainer Backman, professor Markus Broström och Dr. Matias Eriksson har bidragit till att initiera, etablera och utveckla ett kompetenscentrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet. De har på olika sätt med sitt arbete bidragit till att bygga upp en mycket framgångsrik verksamhet genom publik spridning av kunskap inom ämnesområdet energiteknik, i nära samarbete med industri och forskningsinstitut. På så sätt har långsiktiga och fruktbara samverkansprojekt etablerats och samverkan har stärkts med fakultetens civilingenjörsprogram och forskarutbildning.”
